Uppemot 50 Stridsfordon 90, pansarvärnsrobotar och planering för att för att skicka artillerisystemet Archer. Det ingår i det senaste svenska stödpaket till Ukraina, presenterat av regeringen på torsdagen. Det är bara ett av många tillkännagivanden om mer hjälp från väst i form av militär materiel som tunga vapen och utbildning av ukrainska soldater.
Inför årsdagen av invasionen den 24 februari finns ingen fredlig lösning, tvärtom. Ryssland rustar för ett långt krig. Strider rasar dygnet runt i östra Ukraina medan ryska robotar kan slå ner var som helst i landet. Oron är stor för en ny bred rysk offensiv. Ukraina vädjar om mer och tyngre vapen.
Det kommer även om västerländernas lager krymper och leveranstiderna för nytt materiel och ny ammunition är långa. Ukraina behöver en "betydande ökning", och ett sådant stöd är den enda vägen till en framförhandlad fredlig lösning, konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– Det här är ett avgörande ögonblick i kriget och behovet av en betydande ökning av stödet till Ukraina, säger Stoltenberg i Davos. Om vi vill ha en framförhandlad fredlig lösning i morgon måste vi tillhandahålla fler vapen i dag.
Tysk tvekan
Försvarsledare från väst, däribland Sverige, kommer att samlas för ett avgörande möte på den amerikanska flygbasen Ramstein i Tyskland på fredagen om den fortsatta militära hjälpen. Särskilt fokus ligger på tyska Leopard 2-stridsvagnar.
Enligt förbundskanslern Olaf Scholz spenderade Tyskland 12 miljarder euro på att hjälpa Kiev under förra året. Han lovar att fortsätta att stödja landet "så länge det behövs", men tillägger att ”vi måste undvika att detta blir ett krig mellan Ryssland och Nato”.
Av det skälet har han tvekat att skicka tyska stridsvagnar, med en eldkraft och rörlighet som Ukraina saknar. Men trycket inför fredagens möte är stort från länder som vill bidra med tyska stridsvagnar om Berlin ger sitt tillstånd. Nu tycks tyskarna enligt en regeringskälla ge med sig om USA skickar amerikanska Abrams-stridsvagnar. Den nya tyska försvarsministern Boris Pistorius träffar sin amerikanske kollega Lloyd Austin på torsdagen.
Scholz och USA:s president Joe Biden har talats vid på telefon om "effektivt, hållbart och nära samordnat" militärt stöd till Ukraina, enligt en tysk talesperson.
Enligt källor till Frankfurter Allgemeine Zeitung kan tysk industri också reparera totalt 10-15 Leopard 2-stridsvagnar och leverera den första uppsättningen till Ukraina från oktober eller november om industrin snart får uppdraget. Berlin överväger också, uppger tidningen, att förse Ukraina med ytterligare 29 stridsvagnar från sina egna lager.
Ukraina säger sig behöva 300 stridsvagnar för att kunna driva tillbaka de ryska styrkorna. Polen är berett att skicka 14 Leopard 2. Även Finland kan bidra med tysktillverkade stridsvagnar, enligt landets president. Storbritannien lovar sända 14 Challenger 2-stridsvagnar ”under de kommande veckorna". Det är, enligt den brittiske försvarsministern Ben Wallace, det "viktigaste paketet av stridskraft hittills för att påskynda ukrainsk framgång". Frankrike är villigt att sända franska stridsfordon av typ AMX-10.
Finns risker
Väst står inför ett dilemma: Bara mer hjälp kan rädda Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen. Men insatserna är höga. När väst involveras djupare och bidrar med offensiva vapen kan det eskalera konflikten, i värsta fall till ett kontinentalt storkrig.
Moskva svarar med hotfull retorik och nya robotvapen, en plan om en ökad grundorganisation till 1,5 miljon man och en förväntad ny mobilisering av 100 000-tals stridande. Ryssland kommer att uppnå sina mål i Ukraina trots ett "hybridkrig" som väst fört mot Moskva, hävdade den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i veckan.
– Mängden västerländskt stöd visar tydligt att väst har investerat mycket i sitt krig mot Ryssland. Det är västvärlden som fattar besluten, påstod han och anklagade väst för att ha samlat en koalition av europeiska länder för att använda Ukraina som ombud i ett krig mot Ryssland.
Nikolai Patrushev, sekreterare i det ryska säkerhetsrådet och nära allierade till Vladimir Putin, hävdar att Ryssland befinner sig i en "militär konfrontation" med USA, Storbritannien och Nato.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnade i Davos i veckan för att det är väldigt farligt att underskatta Ryssland. De har mobiliserat fler än 200 000 soldater och president Vladimir Putin har, sade han, ”visat en vilja att offra hundratusentals unga ryska soldater”.
Pressad av sanktioner, brist på militära framgångar och under eld från västlig militär spetsteknologi ökar farhågorna för vad Putin är beredd till när hans röda linjer överskrids i snabb takt.
LÄS MER:USA:s nej kan stoppa Tysklands Leopardstridsvagnar
LÄS MER:Sveriges nya vapenleverans – planerar att skicka Archer
LÄS MER:Därför tvekar Tyskland om stridsvagnarna till Ukraina
