Överbefälhavare Micael Bydén talar på måndagen under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.
Överbefälhavare Micael Bydén talar på måndagen under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Bild: Henrik Montgomery/TT

ÖB Micael Bydén om Sveriges samarbete med Nato

Han ser inget slut på kriget och utesluter inget. Men avgörande blir uthållighet och vår förmåga att lära av kriget. Det säger ÖB Micael Bydén till GP och ger sin bild av Nato-samarbetet.

ANNONS
|

Micael Bydén leder en försvarsmakt i rekordsnabb tillväxt och radikal förändring, och i otålig väntan på fullt medlemskap i Nato. Det snart årsgamla storskaliga ryska anfallskriget, brutalt och chockerande, primitivt och högteknologiskt, ställer helt nya villkor och omtänkande.

Vid Folk och Försvar i Sälen framhåller han tre lärdomar: robusthet, från rymd till papper och penna, logistik och materiel, samt förmåga att snabbt implementera och använda ny teknik på stridsfältet.

Men hans starkaste intryck är människorna:

– Försvarsviljan, modet och motståndskraften som Ukraina visar upp är enastående. Kriget började redan 2014 med annekteringen av Krim. Det är uppenbart att de sedan dess har förberett sig militärt och civilt. En övermäktig motståndare vill ta över deras land, men lyckas inte. Tvärtom. Det slår mig mest, säger Micael Bydén.

ANNONS

Går det att förbereda ett folk i fred på vad som kan hända i krig?

– I viss mån går det att förbereda sig, att öva. Men jag tror det är omöjligt att förstå när den totala hänsynslösheten med urskillningslöst bombande mot civil infrastruktur och medborgare blir på riktigt.

Från Natos mångåriga partner till nya allierade – vad blir skillnaden för er?

– Tydligast är att vi blir med i Natos skarpa planering. Hittills har vi samordnat och försökt förstå. Men vi har inte gjort som med Finland, öppnat böckerna för vår nationella försvarsplanering. Det andra är säkerhetsgarantin, att vi får stöd en dag vi utsätts för väpnat angrepp.

Ändå känns det som vi redan är medlemmar. Svenskar finns i staber, vi tränar med alla vapenslag och har utfästelser från länder som USA och Nato vilka kan tolkas som militära säkerhetsgarantier?

– Det har uttryckts i samband med att vi gått från en ansökan till att bli inbjudna. Senast på söndagen här i Sälen uttryckte generalsekreteraren att Nato inte kommer att förhålla sig passivt. Men vi kan inte ta det för givet förrän vi är fullvärdiga medlemmar.

Vilken blir Sveriges militära roll i Nato?

– Det är naturligt att vi tar ett större ansvar för den region vi lever. Vi kan vårt territorium och vårt klimat. Samtidigt måste vi vara beredda att ta ansvar för att hela alliansen ska försvaras i 360 graders perspektiv, från Arktis i norr och ner till Balkan och Svarta havet.

ANNONS

Sverige ska, heter det, vara med och bilda Natos bubbla av dominans militärt och underrättelsemässigt för norra Europa. Hur långt är ni från det idag?

– Vi har redan ett formaliserat samarbete i Norden, Nordefco. I vissa delar har vi kommit långt. I andra har vi kommit längre, som med Finland. De områden där vi haft svårare att komma fram blir lättare när samtliga fyra länder är med i Nato. Förväntningarna är höga och nästan överraskande för mig. Vi ses som ett land som från första dagen som medlem ökar Natos avskräckningsförmåga.

Enligt statsministern ska Sverige ingå i ett Natos gemensamma robotförsvar, ”European Sky Shield Initiative”, kunna flygpatrullera över Baltikum och även sätta in svenska markstridsförband i de baltiska staterna. Flygvapnet ska vara berett att bidra till Natos luftpatrullering även i Svarta havet och på Island. När har ni den förmågan och vad kommer att krävas?

– Vi skulle kunna gå in i den typen av samarbete redan nu. Det gäller både en förlängning av vår incidentberedskap i luften och markförband någonstans längs gränsen. Det kan vi redan. Det vi måste lägga till är att utveckla förmågan att leda och rätta system för att få full effekt. När det gäller luftförsvarsskyddet kommer det att kräva lite mer.

ANNONS

Varningssignaler om Putins maktambitioner kom tidigt. Redan före invasionen blinkande lamporna illrött. Ändå reagerade ansvariga i väst inte kraftfullt förrän det var för sent. Är risken att vi gör om samma misstag igen när kriget i Ukraina väl är slut?

– Vi pratar redan om det mellan våra partnerländer. Ryssland binder upp mycket trupper i Ukraina, men det innebär inte mindre risker i andra riktningar. Det gäller att hålla den här diskussionen levande. Vi får inte glömma historien. Den tenderar att komma tillbaka. Vi får hoppas att lärdomen den här gången är mer långsiktigt, att vi inte fattar för långtgående beslut, att vi behöver ha en hög militär grundförmåga.

LÄS MER:Historiskt säkerhetsmöte i Sälen

LÄS MER:Överbefälhavare Micael Bydén håller pressträff: ”Allvarligt läge som kan bli värre”

LÄS MER:ÖB Micael Bydén stödjer Staaf efter skandalen inom polisen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS