”Hans dick bör skäras av”. ”Din horunge, jag vet din adress”. Det här är två av många hot som riktats mot våra journalister. Jag sitter nu och går igenom dem inför ett föredrag som jag ska hålla för poliser från Västsverige och Bergslagen. Syftet är att öka förståelsen hos myndigheten för vilka svårigheter som hot och hat skapar för medier. För även om vi lägger ner mycket kraft på att inte låta anonyma nättroll och kriminella påverka vad vi publicerar så är det ett potentiellt hot mot demokratin. Samtidigt som jag förbereder presentationen så nås jag ironiskt nog av nyheten om hur ett nytt hot mot yttrandefriheten och journalistiken förverkligats. Endast två dagar efter att den nya lagen om utlandsspioneri klubbats igenom användes den för att hindra journalistik.
LÄS MER: Att skriva att en journalist ska matas med sitt eget kön är tydligen inte olaga hot
Fakta: Utlandsspioneri
Med lagändringarna införs brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete i brottsbalken.
Utlandsspioneri kriminaliseras också som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.
Undantag från straffansvar ska gälla om gärningens syfte är försvarligt, till exempel i journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller för att att avslöja övergrepp mot enskilda.
Meddelarfriheten, som ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering, och anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.
Straffet som föreslås för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. (Källa: TT)
Innan lagen klubbades igenom riktades den tydligaste kritiken mot lagen in sig på två delar: dels att publicister riskerar att bli försiktigare, dels att färre kommer att våga agera som visselblåsare. Men när lagen för första gången användes för att stoppa journalistik var det som ett svepskäl för att inte lämna ut handlingar.
”Sedan grundlagsbeslutet i onsdags, så kan ni inte längre dölja spioneri under tryckfrihetsförordningen”
I det aktuella fallet försökte en journalist på Expressen begära ut uppgifter om de största energianvändarna från det kommunala bolaget Sollentuna energi. Det initiala nekande svaret från elnätschefen motiverades med en hänvisning till den nya lagen:
”Sedan grundlagsbeslutet i onsdags, så kan ni inte längre dölja spioneri under tryckfrihetsförordningen”
Det första problemet med det svaret är att lagen först börjar gälla första januari 2023 och det andra är att det så klart är nonsens att anklaga en tidning för spioneri när de försöker göra sitt jobb. Efter att journalistens begäran hamnat hos politikerna i kommunen drog de tillbaka hänvisningen till den nya lagen.
Skickar signaler om inskränkningar
Det skulle vara lätt att skratta åt den här konstiga anklagelsen och agerandet från den kommunala bolagschefen men det visar vilka signaler som den nya lagen skickar till de som arbetar gentemot journalister: ”Nu inskränks tryck- och yttrandefriheten och det är ok att försvåra utlämnandet av uppgifter”. Konsekvenserna av det är inget att skratta åt utan är ett hot mot demokratin.
Just nu genomgår tidningsbranschen en av de större förändringarna någonsin när hela affärsmodellen digitaliseras, det är utmanande och går i en rasande fart. I det läget tvingas vi föra ett allt aggressivare flerfrontskrig för publicistiken. Journalister hotas på nätet, politiker från olika läger vill påverka journalistiken och företag stämmer svenska journalister utomlands på fantasibelopp. Det sista vi behöver är nya lagar som på tveksam grund kan användas för att hålla information hemlig.
För tre år sedan skrev jag en krönika där jag, på förekommen anledning, uppmanade ansvariga att inte förstöra dokument som journalister vill få ut utan i stället försöka åtgärda de problem som journalisterna granskar. Min uppmaning i dag till alla chefer på företag och myndigheter är att se till att den här nya lagen får så lite effekt som möjligt för yttrande- och tryckfriheten. Se till att era anställda är så pass kunniga att de inte använder den i fel lägen. För annars riskerar samhället att drabbas av större skador än av de spioneriskador lagen är tänkt att skydda vårt land mot.
LÄS MER: Kriget i Ukraina har tydliggjort varför politiker ska hålla sig borta från journalistiken
