Att Annie Lööf skulle ligga illa till efter ett dåligt val konstaterade jag redan inför valet. Det var ju inte precis raketforskning, utan fullt logiskt.
Centerledaren har investerat mycket personlig prestige i en linje som var internt ifrågasatt och, mycket riktigt, när valet gick som det gick talar partifolk öppet om att det är kanske är dags att Lööf kliver åt sidan.
Centerpartiet bildades som Bondeförbundet och var som störst när en stor del av svenskarna var just bönder. Sedan dess har väljarstödet stadigt gått nedåt och partiet har återkommande tvingats fundera på varför det överhuvudtaget finns till.
Svaren har ofta hängt intimt samman med vem som för ögonblicket råkat vara partiledare. Inte minst har det styrt var partiet orienterat sig på den av svenska väljare så högt skattade vänster-högerskalan.
SD förändrade allt
Olof Johansson: mittenroll och uppgörelser med Socialdemokraterna.
Maud Olofsson: nyliberalism och sosseförakt.
Annie Lööf fortsatte i Maud Olofssons fotspår. Det var vilda idéer om hur allt skulle släppas fritt och ett starkt fokus på att göra det mesta enklare och billigare för företagare. Sedan kom Sverigedemokraterna och ändrade allt.
Utan att ta alla turer kring Alliansens upplösning i repris kan man väl konstatera att när saken ställdes på sin spets, när Allianspartierna tyckte att de var tvungna att välja mellan SD och S, så vägde motviljan mot SD tyngre än den mot S. För såväl Annie Lööf som för Liberalernas dåvarande ledare Jan Björklund.
För de forna Alliansvännerna var det ett svek utan dess like – ett svek Annie Lööf blev själva symbolen för.
Mittenpositionen finns inte
Rent politiskt gav vägvalet en god förhandlingsposition efter förra valet. Men sedan Liberalerna ändrat kurs har det förändrats.
Om hon avgår kan vad som helst hända.
I teorin borde det kunna finnas en mittenposition i ett flerpartisystem. Men så fungerar inte svensk politik 2022. Alla har pressat på för att Centerpartiet ska välja sida – och även om nog alla förstått att Annie Lööf inte skulle medverka till att SD får inflytande, så gjorde beskedet att hon var beredd att sitta i en S-regering bara saker och ting värre.
Luften gick ur delar av organisationen. Varken väljare eller partifolk förstod vad det skulle bli kvar av partiets politik när de skulle tvingats till kompromisser med S – och sannolikt också V och MP.
Kan inte dagtinga
Den legendariske Centerledaren Thorbjörn Fälldin sa en gång att ingen post var så åtråvärd att han var beredd att dagtinga med sin övertygelse. Annie Lööf har hållit sig till samma rättesnöre. När andra partiledare satt upp fingret i luften och bytt kurs har hon stått kvar.
Det är en hållning som väckt respekt. Enligt SVT:s vallokalsundersökning är hon en viktig orsak till att väljarna röstat på Centern. Viktigare än vad Ebba Busch, Ulf Kristersson, Nooshi Dadgostar, Johan Pehrson och Miljöpartiets språkrör var för sina respektive partier.
Men samtidigt: Centerpartiet tappade mer än något annat. Något måste göras.
Ännu en omstart
Om Annie Lööf är kvar försvåras förändringsarbetet, och dörren mot Sverigedemokraterna kommer inte att öppnas. Om hon avgår kan vad som helst hända.
Så: om Centerpartiet inte ska vara en fristad för borgerliga väljare som vill hålla SD borta, om det inte ska försöka balansera mellan blocken och pressa Socialdemokraterna mot mitten – vad ska det vara i stället?
Partiet kommer helt enkelt att tvingas fundera på varför det överhuvudtaget finns till. Än en gång.
LÄS MER:Skräcken i S – att Lööf petas
LÄS MER:Centerpartiet står inför ännu ett viktigt vägskäl
LÄS MER:Hetsen mot Annie Lööf saknar motstycke
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
