Det handlar om de avgifter som statliga Svenska kraftnät får in då el förs mellan de svenska elområdena, så kallade flaskhalsavgifter. I stället för de 60 miljarder kronor som tidigare varit kända handlar det nu om ytterligare 30 miljarder kronor, totalt 90 miljarder kronor under 2022 och 2023. Tidigare har det sagts att minst 30 miljarder av de 60 ska gå till hushållen.
– Det innebär att det samlade stödet kan bli upp emot fem gånger större än det stöd som betalades ut under förra vinterns elpriskompensation, säger Mikael Damberg på en pressträff tillsammans med energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S).
Svenska kraftnät har sedan tidigare i uppdrag att komma med förslag på hur pengarna ska fördelas till elkunderna. Damberg betonar dock att både företag och hushåll kommer att få stöd.
– Företagen ska känna trygghet. Det gäller allt från småföretag med små marginaler till medelstora och elintensiv industri, inte minst i södra Sverige. Det handlar om att företag ska kunna behålla sina anställda, säger Damberg.
Solidaritet på prov
Enligt finansministern står Sverige inför en vinter som inte liknar någonting som vi sett på mycket länge i Sverige.
– Men de höga elpriserna är inte unika för Sverige, säger han.
Här i Sverige, med fyra olika elområden, sätts också solidaritet och sammanhållning på prov. De i syd som får betala mest vill förstås att elpriset ska jämnas ut, men frågan är hur det skulle fungera.
– För att komma bort från elområdena så måste två saker ske. Sels måste kapaciteten i elområde 4 öka, dels måste överföringskapaciteten öka. Men kommunerna i söder har sagt nej till vindkraft som motsvarar två kärnkraftsreaktorer, säger Khashayar Farmanbar.
Kanske kan man som elkund också tycka att bristerna i överföringskapacitet, som Svenska kraftnät är ansvarigt för, inte ska drabba elkunderna utan landa på bolaget och dess ägare. Elkunderna råder ju inte över Svenska kraftnäts kapacitet.
Men Khashayar Farmanbar tycker inte kostnaden ska hamna på staten. I stället ser han det så kallade högkostnadsskyddet som vägen framåt.
Kan kopplas bort
Onsdagens besked om att kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 kommer att stå stilla riskerar att leda till ännu högre priser, enligt Khashayar Farmanbar. Han lyfter energieffektivisering som en "outnyttjad potential" inför de höga elpriser som nu väntas.
Han tipsar bland annat om Energimyndighetens husguide som kan ge vägledning och kommunernas kostnadsfria energirådgivning.
– Det kan vara både enkelt och gratis att minska sin energianvändning, till exempel att skaffa sig energismarta vanor.
Risken för att elkunder måste kopplas bort från elnätet i vinter har ökat, från en låg risk till en reell risk. Och södra Sverige löper störst risk, skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.
Khashayar Farmanbar tror inte att det blir nödvändigt att koppla bort några kunder. I stället hoppas han att det höga elpriser leder till att hushållen förbrukar mindre el.
– Marknadsdesignen ser ut så, säger han.
Fakta: Flaskhalsavgifter
Svenska kraftnät äger stamnätet som transporterar el mellan olika delar av Sverige.
De 90 miljarder kronor i flaskhalsintäkter som bedöms finnas på Svenska kraftnäts konto i slutet av nästa år kommer från så kallade kapacitetsavgifter som betalas in av kraftbolag och regionala nätägare.
Kapacitetsavgifterna tas ut när det uppstår prisskillnader mellan olika delar av landet på grund av brister i överföringskapaciteten.
På senare tid har de intäkterna blivit oväntat höga just för att bristerna i nätet leder till att avgifterna blir mycket högre.
EU:s elmarknadsförordning avgör hur pengarna får användas, till exempel för investeringar, reparationer, underhåll eller sänkta stamnätstariffer.
Regeringen har under våren varit i kontakt med EU-kommissionen. Den har meddelat att det finns öppning för att använda medlen även till nödåtgärder för hushåll och företag.
Svenska kraftnät ska komma med sitt förslag till hur pengarna ska fördelas senast den 15 november.