Redan på onsdagen, när det stod klart att Ryssland ströp gasleveranserna till Europa till 20 procent av maxkapacitet, gick Hannover stad ut med en rad åtgärder för att spara energi.
– Målet är att minska vår energiförbrukning med 15 procent. Detta är en reaktion på den överhängande gasbristen, som utgör en stor utmaning för kommunerna – särskilt för en stor stad som Hannover”, säger Belit Onay på en presskonferens den 27 juli.
Listan med åtgärder innebär bland annat att varmvattnet stängs av på kommunala badhus och idrottshallar, fontäner stängs av och uppvärmningen av och temperaturen i kommunala byggnader begränsas. Till exempel kommer skolor inte att värmas under loven.
– Situationen är oförutsägbar, vilket de senaste dagarna har visat. Statshuvudstaden försöker fortfarande förbereda sig så gott den kan. Vi ser det som vårt ansvar här och vi måste gå vidare. Varje sparad kilowattimme skyddar gaslagret, säger Belit Onay.
Berlin släcker ner på natten
Tyskland är ett av de länder som varit mest beroende av gas från Ryssland. Landet köpte 55 procent av sin naturgas från Ryssland innan Ukrainakriget. I början av juni hade andelen sjunkit till 35 procent, enligt TT.
På torsdagen meddelade Berlins miljöchef Bettina Jarasch att omkring 200 byggnader och landmärken, däribland Berlins stadshus, Statsoperan och Charlottenburgs slott kommer att släckas nattetid.
– Med tanke på Ukrainakriget och de energipolitiska hoten från Ryssland är det viktigt att vi är så försiktiga som möjligt med vår energi, säger hon
München släcker ner torget Marienplatz och fontäner i staden.
Även Nürnberg stänger inomhuspooler, släcker belysning av byggnader, stänger varmvattnet i gymnastiksalar och begränsar uppvärmningen av kommunala hus.
München har meddelat att stadshuset på Marienplatz kommer att släckas, fontäner stängas av och varmvatten stängas i kommunala byggnader, skriver The Guardian.
LÄS MER:Dyrare varor och dyrare el – gaspriset påverkar inte bara gasanvändare
LÄS MER:Därför är västkusten mest sårbar när rysk gas stryps
