Anders hus är byggt inuti ett växthus – för att spara energi

Låga energikostnader och möjlighet till odling året om. Att bygga i växthus väcker uppmärksamhet och är fortfarande relativt sällsynt – något som kan komma att ändras i takt med både större miljömedvetenhet och högre driftskostnader. Dessutom får man ett hus som i slutändan går plus.

ANNONS
|

De få hus i Sverige som är byggda inuti ett växthus röner ofta uppmärksamhet. En smal nisch än så länge, men Anders Solvarm får samtal och mejl varje vecka från människor från hela världen som vill veta mer. Tidigare i år var ett amerikanskt magasin på besök för att skriva om hur Sverige blivit centrum för naturhusrörelsen.

– Jag tror att det börjar med några pionjärer, och sedan om tio, tjugo eller trettio år när folk ser att det fungerar så blir det vanligare. Det är en stor investering, som även varit svår att få med exempelvis en bank på. Driftskostnader för en villa har inte varit en stor fråga där tidigare, men nu när energipriserna ökar så blir det mer intressant, säger Anders Solvarm.

ANNONS

Dyrare att bygga naturhus – till en början

Han driver dels ett företag som bygger naturhus, dels bor han själv i ett timmerhus inuti ett växthus, som familjen byggde för mer än femton år sedan.

Under våren har Anders Solvarm och kollegan Niklas Dahlströms företag Naturhusvillan färdigställt vad de kallar ”nästa generations naturhus”. Ett hus utanför Vänersborg, där växthusglaset har integrerade solceller och en stomme av trä i stället för stål och aluminium. Inom kort kommer huset ut till försäljning, efter en lång byggprocess som bland annat försenades av pandemin.

Att bygga ett naturhus är dyrare än ett traditionellt, i alla fall om man ser till den första investeringen.

– Tittar man i stället på ett hus i ett 50-årsperspektiv, och ser vad ett sådant här hus producerar i form av energi och mat, blir kalkylen helt annorlunda. Då blir den upp och ner.

Naturhus i Anders Solvarms bemärkelse är inte bara ett hus i ett växthus. Det skulle han kalla för växthusvilla – ett hus där man främst vill åt ett behagligt klimat, men är mindre brydd om energiförbrukning, materialval och klimatavtryck.

Så mycket energi kan man spara med växthus runt huset

I ett naturhus är i stället material, energi och kretslopp ledorden. Man bygger med sunda material, både hushåller med energi och producerar egen el, och den näring de boende genererar går tillbaka till odlingarna i växthuset genom ett system där vatten och avlopp processas och återanvänds som gödselvatten.

ANNONS

– Begreppet myntades av arkitekten Bengt Warne på 70-talet. Han hade en vision om ett hus som berikar sin omgivning snarare än förpestar, det tyckte jag lät fantastiskt, berättar Anders Solvarm.

Den vanligaste frågan han får handlar om energi – hur mycket kan man spara på att ha sitt hus i ett växthus?

– Det generella svaret på den frågan är ungefär 30 procent energi. Men det beror förstås på, om du köper ett nytt superisolerat passivhus så ger det inte lika mycket extra om du ställer det i ett växthus. Men ett äldre timmerhus eller ett murat hus ger större effekt.

När det gäller energibesparingen brukar Anders Solvarm prata om tre områden: hur mycket energi man behöver köpa per år, hur mycket energi huset förbrukar och hur mycket energi det kostar att bygga huset.

Anders Solvarm menar att man kan räkna hem de extra kostnaderna för att bygga naturhus efter ungefär 20 år.
Anders Solvarm menar att man kan räkna hem de extra kostnaderna för att bygga naturhus efter ungefär 20 år. Bild: LISA THANNER

Långsiktig investering

Alla dessa faktorer spelar roll när man pratar om hur mycket energi som kan sparas, och kan påverka varandra.

– Har man solceller så drar det till exempel ner siffran för den köpta energin. Och både en växthusstomme i stål, aluminium och glas är energikrävande att tillverka.

På frågan om vad som är den största vinningen med ett naturhus kommer svaret snabbt: vinning för vem?

ANNONS

– För din plånbok eller för klotet? Det är alltid en investering att bygga ett hus, och ett naturhus är dyrare än ett vanligt. Men å andra sidan så ger solcellerna pengar tillbaka efter ungefär sju år, om du producerar egen mat så kan du spara mycket pengar på det, du behöver inte måla om din fasad som är av glas, säger Anders Solvarm.

– Efter ungefär 20 år kan man räkna hem de extra kostnaderna, och huset börjar att generera mer än det tar.

Fakta: Energisnåla hus

• Byggnadstyp: 1 1/2 plansvilla med loftdel

• Fasad: Glas med integrerade solceller. Bostadshus beklätt med fjällpanel.

• Tak: Glas med integrerade solceller

• Stomme: Limträ

• Bjälklag: Trä

• Grundläggning: Cellglasisolerad grund

• Eldstad: Braskamin med siktfönster, ugn och kokplattor

• Uppvärmning: Lågenergihus med integrerade solceller, värmeåtervinnings-system och braskamin

• Ventilation: Bostadshus med mekanisk ventilation, FTX. Växthus med nockventilation.

LÄS MER:William byggde om klassisk Citroën till elbil

LÄS MER:Så preppar du inför ett strömavbrott

LÄS MER:Elflyg

LÄS MER:Digital trädgård – experterna tipsar om de bästa verktygen

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS