När Sverige och Finland ansökte om medlemskap i Nato meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att han tänker säga nej till ansökan, och hävdade att länderna skyddar terrorister från bland annat gerillagruppen PKK (Kurdiska arbetarpartiet).
Nu uttalar sig PKK för första gången om den pågående Nato-debatten.
– Du får inte ge efter för Erdogan, bara för att göra honom mer följsam, säger talespersonen Zagros Hiwa till VG på telefon.
Talespersonen menar även att PKK anser att de europeiska länderna borde ompröva Turkiets roll i Nato då landet missbrukar sitt medlemskap.
Det här är PKK
Det kurdiska arbetarpartiet (PKK) bildades i Turkiet 1978 av aktivisten Abdullah Öcalan, som menar att de för en frihetskamp för det kurdiska folket.
Under den 38 år långa konflikten har över 50 000 människor dödats, varav de flesta av dem kurder. Ett stort antal politiska mord har begåtts av båda parter i konflikten.
I skuggan av Ukrainakriget har Turkiet sedan mitten av april inlett en tung militär offensiv mot PKK, som kategoriseras som en terroristgrupp i Turkiet, EU och USA.
Enligt Erdogan startades offensiven för att "rensa ut de ockuperade områdena i norra Irak från terrorister", uppger den turkiska tidningen YeniSafak.
Turkiet vill att Sverige "klipper banden" med PKK
Turkiet har begärt att den svenska regeringen ska utlämna personer som anklagas för terrorism.
Under lördagen uttalade sig Turkiets Sverigeambassadör Hakki Emre Yunt och sa att Turkiet kräver att Sverige "klipper banden" med PKK.
Enligt finska Yle har Turkiet krävt att Finland ska utlämna sex personer med koppling till PKK och ytterligare sex personer med koppling till Gülenrörelsen. Finlands utrikesminister har betonat att Finland inte kan utlämna medlemmar eller personer till Turkiet för påstådd koppling till organisationen.
LÄS MER:Erdogan fortsätter kräva svenska eftergifter
