Samtliga partier har fått säga sitt. Resultatet? Sex av åtta partier, Socialdemokraterna, de borgerliga partierna samt Sverigedemokraterna, står bakom den säkerhetspolitiska analysen som presenterades på fredagen. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lämnat särskilda yttranden och står därmed bara bakom delar av innehållet.
Enligt utrikesminister Ann Linde (S) är det bra att så många partier kunnat enas bakom slutsatserna.
– Det är en styrka för Sverige och en viktig signal, säger hon.
Vänsterpartiet är dock mycket kritiskt till hur processen kring analysen varit. Man menar att det gått för fort och att nödvändiga analyser inte genomförts. Såväl Håkan Svenneling, som suttit med i förhandlingarna, som V-ledaren Nooshi Dadgostar är missnöjda.
– Centrala frågor utelämnas och analyseras inte, säger Dadgostar och menar att Sverige är på väg att ta ett historiskt stort steg men utan att ta ställning till dess konsekvenser.
Håkan Svenneling menar i sin tur att arbetet varit för ensidigt och inriktat på ett medlemskap i Nato.
– Vi har varit rundningsmärken för en socialdemokratisk omsvängning, säger han.
MP: Fel väg
V tycker att svenska folket borde få säga sitt i en folkomröstning och förespråkar ett alliansfritt försvar där man söker samarbeten i Norden och Baltikum i första hand.
Även Miljöpartiet är missnöjt, men tycker att frågan ska avgöras i valet efter att väljarna sagt sitt.
– Vi instämmer helt i att säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats dramatiskt, men vi tycker inte att ansöka om medlemskap i Nato är rätt väg att gå. Det är fortfarande en kärnvapenallians som gör att vi inte kan driva på för ett kärnvapenförbud och att vi inte har samma självständiga röst i världen, säger Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson (MP).
– Däremot så tycker vi att vi ska arbeta nära Nato, våra grannländer och ha fördjupade samarbeten.
Rapporten som tagits fram under två månader innehåller inte något konkret förslag på vilken ställning Sverige ska eller kommer att ta i Natofrågan.
Slutsatsen i rapporten, innehållande flera expertutlåtanden och en genomgång av Sveriges omkring 20 säkerhetssamarbeten med flera olika länder, är att samarbetena inte är tillräckliga.
Det är det som gjort att man i grunden tittat på olika alternativ – varav Nato är ett alternativ.
– En stor invändning mot ett Natomedlemskap är den sårbarhet vi utsätter vårt land för under ansökningsperioden, säger Ann Linde.
Ökad risk för attacker
Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) finns det en planering för hur eventuella ryska svarsattacker ska bemötas.
– Det finns beredskap att hantera eventuella motåtgärder, säger han.
Att Finland gett besked om att man avser att ansöka om medlemskap i Nato påverkar också och höjer risken för ryska attacker. Regeringen tror dock inte att det är särskilt sannolikt med ett militärt angrepp, även om det inte utesluts, men man tar höjd för ökade försök till negativ informationspåverkan och sabotage genom cyberangrepp.
Med rapporten som grund kommer Socialdemokraterna att fatta sitt Natobeslut på söndag. Regeringen har i sin tur lovat att presentera sitt beslut i närtid.
– Jag har min uppfattning klar men med respekt för vår partidiskussion väljer jag att inte säga vad jag tycker, säger utrikesministern Ann Linde.
Företrädare för de borgerliga partierna, som länge förordat ett Nato-medlemskap, tror att det blir en ansökan redan i nästa vecka. De menar att det brådskar.
– Vi måste omedelbart ansöka, säger Hans Wallmark (M).
Och Mikael Oscarsson (KD):
– Vi har den värsta situationen sedan andra världskriget, så vi måste se över vår trygghet.
LÄS MER:Andersson: ”Ett steg framåt”
LÄS MER:Då kan Sverige bli Putins måltavla – attacker pågår redan
LÄS MER:Professorn om Putin: ”En isolerad paranoiker som omges av nickedockor”
