Demokraternas viktigaste kulturfråga: El Sistema

– Det här är verkligen mitt favoritfik, utbrister Jahja Zeqiraj spontant när vi ses.

Han har fått välja en personlig plats av kulturell betydelse och nu sitter vi här, i hjärtat av Haga. Bland kanelbullar och blommiga tapeter på café Hebbe Lelle. Från ett gigantiskt svartvitt fotografi på väggen blickar Abbe (Sten-Åke Cederhök) och sonen Hebbe (Tomas von Brömssen) ur tv-serien Albert och Herbert ner på oss under utfrågningen. Skrothandlaren och hans son som bodde här i Haga, på Skolgatan 15, i serien från 1970-talet. De två blev snabbt älskade typer, ett slags urgöteborgare. Arbetarklassens fattiga hjältar som kämpade på.

Jahja Zeqiraj lämnade i mars i år sitt forna parti Socialdemokraterna, där han suttit på flera ledande poster. Nu uttalar han sig istället i kulturpolitiska frågor för nystartade Demokraterna. Partiet har det senaste halvåret mejslat ut var de står kulturpolitiskt i en kunskapsgrupp under ledning av konstnären Iréne Sjöberg Lundin.

Vilken kulturpolitisk fråga är viktigast för Demokraterna?

– Att bygga upp strukturerna för El Sistema. Så att fler barn får möjlighet att spela instrument, och kan växa och skapa tillsammans.

Hur ska ni uppnå det?

–Genom att allokera resurser. El Sistema har befintliga strukturer och vi har också resurserna rent monetärt, vi behöver bara omfördela dem.

Hur stor del av er budget lägger ditt parti på kultur?

– Demokraterna har ett nytt sätt att skriva budgeten, men man kan säga att vi inte har tagit bort några pengar från kulturen. Vi gör inga nedskärningar men inte heller några direkta satsningar. Vi avsätter 406 miljoner till kulturnämnden. 8 miljoner till ökade öppettider för biblioteken, och 2,5 miljoner till Göteborgs Symfoniker.

Hur ska kultur finansieras i framtiden?

– Vi befinner oss i en tid då det går bra för Göteborg. Vi är en rik kommun, men det är svårt att omfördela resurser om inte fler är insatta i kulturfrågorna. Kulturpolitik måste få kosta pengar om kulturen ska vara tillgänglig för fler. Vi måste få fram ett bättre kunskapsunderlag, där vi lyssnar av professionen bättre för att resurssäkra de prioriteringar som behöver göras. Göteborgs stad har till exempel ett kulturprogram som inte är budgetsatt i kronor och ören.

Varför är kultur viktigt? Behöver den vara nyttig eller kan den bara få existera ändå?

– Kultur är viktig för människans frigörelse. För att hon ska få bli fri, kunna uttrycka sig i ord, sång och skapande. Det ska vara fri och ger människor en möjlighet att ta plats i samhället. Kultur är en del av samhällets DNA.

Hur ser ni på kulturutbudet i Göteborg?

– Otroligt stort, både i centrum och periferi. Allt är inte heller bara populärkultur för den breda massan. Jag som har en bakgrund i förorterna vet att det finns kulturuttryck där också, utifrån hela det spektrat. Så Göteborg är en liten storstad, med en stor kulturell bredd. Ändå är det en hemläxa både för politiken och kulturutövarna att kulturutbudet fortfarande inte når alla. Fler måste kunna få ta del av kulturens kraft. Det är en prisfråga för många. När det kostar 400 kronor att gå på konsert har alla inte råd.

Finns det kultur som Demokraterna inte vill se i Göteborg?

– Nej. Där ska politiken hålla sig borta.

Om du skulle tipsa en vän om ett kulturevenemang i Göteborg, vad skulle det vara?

– Senast var det Tove Jansson-utställningen på Göteborgs konstmuseum.

Vad ska en biljett till ett museum kosta?

– Statliga museum ska ha fritt inträde. I övriga fall är det inte bara kommunens ansvar, utan även beroende av regional och statlig politik. Tillför staten medel behöver det inte vara hutlösa entrépriser. Annars får det vara självkostnadspris.

Vilken roll ska stadsdelsbiblioteken spela i Göteborg?

– De är en av stadens viktigaste offentliga rum. Lite som Agora, torgplatsen i det antika Grekland: en självklar mötesplats. En offentlig institution som det inte kostar någonting att vara i och andas i. Det finns en centraliseringshets nu som drabbat även biblioteken. Jag hade förstått det bättre om folkbiblioteken hade misskött sig. Jag ser stadsdelsbiblioteken som den nya formen av Folkets hus. Får Demokraterna bestämma kommer vi att driva frågan om att bryta upp det nu tagna beslutet att centralisera biblioteken.

Hur ser ni på kulturskolan – ska den vara till för alla?

– Absolut. Den ska vara tillgänglig för alla och gör det möjligt för fler att pröva på musik, teater, bildkonst, dans med mera. På sikt bör kulturskolan vara avgiftsfri. Musikinstrumenten ska gå att låna eller köpas till låga priser.

Var står Demokraterna i följande frågor:

Burka songs-debatten; Var det rätt att ställa in?

– Nej, det var ett överilat beslut och fel att ställa in. Vi politiker måste lita på professionen och att de har gjort de avvägningar som behöver göras. Då passar det inte att som politiker driva opinion. Signalen som politiken då sände ut var: ställ in! Jag vill ändå skicka en eloge till Kulturnämndens ordförande Mariya Voyvodova (S) som var noga med att poängtera principen med en armlängds avstånd.

Truckstop Alaska: är undergroundklubbar viktiga?

– De är jätteviktiga och jag har följt just Truckstop Alaskas resa. De har tagit hit världsartister. Det har klagats på höga decibel och allt möjligt kring klubben, ärenden som hanterats av kommunen och miljöförvaltningen. Men självklart behövs undergroundrörelser i en växande stad, och bör stöttas på alla sätt. När staden växer ska vi inte bygga bort förutsättningarna för ideella krafter att frodas.

Skolbiblioteken: ska de finnas på alla skolor?

– Ja, självklart ska de finnas. Det är jätteviktigt. Alla har inte den miljön hemma att det finns böcker i bokhyllorna. Skolans bibliotek kan då bli ett viktigt första möte med böcker.

Bokmässan: ska alla utställare välkomnas oavsett politisk ståndpunkt?

– Principiellt, utifrån Sveriges lagstiftning: ja. Sedan kan man tycka vad man vill om det, men de som skriver under på den demokratiska principen för samhället ska få delta i diskussionen. När det gäller Nya tider har jag inte riktigt landat i den frågan, och sitter inte heller i Bokmässans styrelse.

Fontänen vid Götaplatsen: fin eller ful?

– Biltvätten som vi kallar den? (skratt) Den skulle aldrig ha byggts, men nu när 30 miljoner plöjts ner i anläggningen så vore det oansvarigt att ta bort den.

Eternal employment: är det konst?

– Ja. Annorlunda, men ja. Det är roligt att man vågar experimentera så här. Det sätter Göteborg på kartan.

Higab och kulturhyrorna: hur ska kulturutövare ha råd med lokalhyran?

– Hyrorna måste bli lägre, men det är idag ingen som tar den debatten (om Higabs hyresprissättning). Vi vill driva den frågan. Kommunen måste få rådighet över kulturfastigheter, för då kan man bättre styra över vilka hyresgäster som får och kan finnas där. Det har blivit en osund diskussion om marknadshyror som ingen i Kommunfullmäktige kan svära sig fri från. Du kan inte jämföra NK med en kulturutövare. Smedjegatan är ett pinsamt exempel. Det är olyckligt att kommunen inte gått in och skyddat den kreativa kulturmiljön tidigare.

Filmhus i Göteborg: ska vi ha ett?

– Ja, och det kommer också att bli av förhoppningsvis! Det finns redan långt gångna diskussioner om innehåll och form för ett sådant filmhus. Bygget planeras vid Järnvågen.

TEXT

Maria Domellöf-Wik

maria.domellof@gp.se