Polisforskaren: Ebba Busch bidrar till en hatspiral

Polisforskaren Stefan Holgersson kritiserar KD-ledaren Ebba Buschs uttalande om att polisen borde ha skjutit skarpt i samband med påskkravallerna.
– Den här typen av uttalanden bidrar till en våldsspiral eller hatspiral, säger han.

ANNONS
|

Polisforskaren Stefan Holgersson riktar nu kraftig kritik mot KD-ledaren Ebba Buschs uttalande om att polisen borde ”skjutit skarpt” vid påskhelgens kravaller.

– Det här gör man ju i länder som vi annars fördömer, som slår ner på demonstrationer genom att helt enkelt skjuta människor, säger han.

– Jag tycker att vi ska vara stolta över att svensk polis använder vapen så lite som de gör.

Vad finns det för risker med detta?

– Det dåliga är att du riskerar att missa och träffa någon annan. Det andra är det blir en eskalering. ”Om de använder vapen så använder vi vapen mot dem”. Nu är det bara stenar. Nästa gång kanske de använder automatvapen, granater eller så placerar man en bomb under en polisbil.

ANNONS

Holgersson påpekar polisen inte har öppnat eld på det sättet som Busch föreslår sedan Göteborgskravallerna 2001. Och innan det måste man gå så långt tillbaka som Skotten i Ådalen, 1931, då militären öppnade eld under polisens befäl.

Stefan Holgersson, Universitetslektor vid Linköpings universitet.
Stefan Holgersson, Universitetslektor vid Linköpings universitet. Bild: Linköpings universitet

Han noterar att partierna försöker övertrumfa varandra med allt hårdare tag. Baksidan av detta är att politikerna inte längre ställer krav på polismyndigheten.

– Det är väldigt lite fokus på vad polisen klarar med nuvarande resurser, men polisen har faktiskt förmåga att klara av det här uppdraget (påskhelgens demonstrationer) om polisledningen hade tillfört resurser på ett adekvat sätt.

Men i samband med påskhelgens demonstrationer är det uppenbart att polisledningen missbedömt läget helt, menar Holgersson.

– Om polisen väljer att underbemanna en insats så att 150-250 ungdomar kan skapa oordning, då är det polisinsatsen som är felet och inte något annat. För det finns metoder för att hantera detta.

– Hade det varit 5 000 eller 10 000 då hade det varit problem för polisen. 250 personer, då är det inga problem för polisen utan då handlar det om resurser. Men är man i underläge kan de styra och ställa hur de vill, elda på hur många bilar de vill.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Katja Nyberg (SD) besöker efter påskhelgens kravaller stadsdelen Skäggetorp i Linköping.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Katja Nyberg (SD) besöker efter påskhelgens kravaller stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Bild: Henrik Montgomery/TT

”Ska polisen skjuta 100 personer”

Efter Göteborgskravallerna kritiserades Polismyndigheten och det innebar också att det sattes press på polisen att ändra sitt sätt. Stefan Holgersson beskriver det som att polisen ”lyftes i håret”.

ANNONS

– Polisen förstod att de var en medaktör som kunde förvärra en situation. Efter det . kom andra länder hit och studerade oss, undrade hur vi kunde ha så lite våld, så lite skador på polispersonal i samband med demonstrationer.

– Sedan har det gått tillbaka. Och nu säger man att polisen ska agera ännu hårdare, och då går det ännu mer tillbaka.

Holgersson menar att den hårda retoriken riskerar att färga av sig på polisverksamheten, vilket han också har varnat om i sina rapporter.

– Den här typen av retorik får negativa konsekvenser, den bidrar till att legitimera överdriven våldsanvändning hos vissa poliser som bidrar till att öka hatet mot polisen. Polisen måste inse att de är en medaktör, men politikerna bidrar indirekt till att försvåra ett sådant tänkande.

Statsminister Magdalena Andersson (S) besöker Norrköping och samtalar med de poliser som tjänstgjorde under helgen och promenerar genom området.
Statsminister Magdalena Andersson (S) besöker Norrköping och samtalar med de poliser som tjänstgjorde under helgen och promenerar genom området. Bild: Pontus Lundahl/TT

Ökar motsättningarna

Holgersson menar att det riskerar att öka motsättningarna mellan olika grupper i samhället och polisen.

– Mot vissa våldsverkare måste man agera resolut, men när det blir diffusa krav på att agera hårt kan polispersonal stoppa en skötsam kille som inte begår brott.

– Han åker till fotbollsträningen i pappas bil, har luvtröja och halskedja. Polisen stoppar honom och är hårda och otrevliga. Första gången kanske han tänker: Vad var det där för idiot till polis? Men när man blir stoppad tredje gången på en månad finns en risk att det växer fram ett agg till polisen.

ANNONS

Ansvaret vilar på hela politikerkåren, regeringen inklusive oppositionen, som pratat mer om vattenkanoner och straffskärpningar, än om hur polisen faktiskt jobbar.

– Det blir en ond cirkel. När det gäller hatet mot polisen är det viktigt att reflektera över varför det uppkommit. Det har framförts varningar om framväxten av detta till bland annat rikspolischefen, men han medger bara att det är ett misstag vad gäller underrättelseinformation.

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS