Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att många har flytt landet. Enligt UNHCR rör det sig om över tre miljoner människor.
Bara till Sverige kan det komma mellan 20 000 och 300 000 ukrainska flyktingar totalt, enligt migrationsminister Anders Ygeman (S).
Köerna har varit långa utanför Migrationsverket på flera platser i landet och hittills har över 24 000 sökt skydd via myndigheten.
Ukrainska flyktingar som kommer hit ansöker sedan den 24 februari uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. De har även möjlighet att ansöka om asyl i Sverige, men då sker processerna parallellt.
De här innebär massflyktsdirektivet
I samma veva som kriget bröt ut i Ukraina, den 24 februari, beslutade Migrationsverket i Sverige att stoppa alla utvisningar till Ukraina. Pausen påverkar alla beslut som rör asyl och innebär att de som har ett utvisningsbeslut till Ukraina har rätt att stanna kvar tills vidare.
De som flytt från Ukraina efter den 24 februari kan även söka skydd via EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att flyende får ett direkt skydd.
– Massflyktsdirektivet är ett temporärt skydd och är inte avsett som inledningen på en process om att få stanna kvar i Sverige, säger Mårten Löfberg chef vid Asylrättscentrum i Stockholm.
Enligt Migrationsverket tar det via direktivet bara några dagar för en ukrainsk flykting att få uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Direktivet gäller även för statslösa och de som har fått asyl i Ukraina, likaså familjemedlemmar till personer som har fått uppehållstillstånd.
Så går ansökan om skydd till i Sverige
Men hur söker då de flyende skydd i Sverige?
Den från Ukraina som kommer hit kan besöka någon av Migrationsverkets servicecenter. Sedan en tid tillbaka går det även att ansöka om skydd via en ny e-tjänst. Den som använder nätet måste uppge mejladress, telefonnummer samt visa upp en digital kopia på pass eller en id-handling.
Även den som besöker ett kontor måste visa upp ett pass eller en id-handling. Personen blir även fotad och får lämna fingeravtryck. Under besöket ingår även ett kortare ansökningssamtal.
Efter några dagar levereras ett besked via brev till adressen som personen skrev i ansökan.
När skyddsansökan har beviljats
När flyktingen väl har beviljats ett skydd utdelas ett uppehållstillståndskort (UT-kort), som är ett bevis på det tillfälliga skyddet.
Uppehållstillståndet enligt massflyktsdirektivet gäller till den 4 mars 2023. Sedan kan tillståndet förlängas med sex månader åt gången. Men skyddet kan upphöra tidigare om läget förbättras i Ukraina.
Vad är då fördelen med att söka enligt direktivet?
– Det sker inte någon individuell prövning. Personen behöver alltså inte genomgå någon utredning, säger Mårten Löfberg.
Den som fått uppehållstillstånd via direktivet har även rätt att resa till andra EU-länder i 90 dagar under en period på 180 dagar.
Boende privat eller via Migrationsverket
Många av de ukrainska flyktingarna som kommit hit till Sverige är i behov av någonstans att bo. Migrationsverket hyr i dag lägenheter och kollektiva bostäder på flera håll i Sverige. När det behövs upphandlas även fler tillfälliga bostäder.
Du som är privatperson och vill hjälpa till med husrum får dock vända dig till någon hjälporganisation, då myndigheten inte har möjlighet att förmedla din bostad.
Däremot är Migrationsverket i stort behov av bostäder via fastighetsägare. Den som äger hus och lägenheter och vill hyra ut kan ta kontakt med myndigheten.
På grund av att Migrationsverket i dag inte förmedlar privatpersoners bostäder får du som hyr ut till flyende inte någon ersättning.
Ekonomiskt stöd till ukrainska flyktingar
Vid en flykt från ett krigsdrabbat land kan det vara svårt för flyende att få med sig pengar och sedan även försörja sig till en början i ett nytt land. Därför är det möjligt att ansöka om stöd via Migrationsverket. Det finns två former av stöd:
Dagsersättning är ett stöd som varierar beroende på hur personen bor och om mat ingår. Exempelvis ligger dagersättningen för en ensamstående vuxen på ett boende där mat ingår på 24 kronor per dag, vilket går att jämföra med 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på ett ställe där mat inte är inkluderat.
Särskilt stöd är en annan form av ersättning som går att söka om personen har ett starkt behov av något som inte täcks av dagsersättningen. Exempelvis kan det röra sig om glasögon, en barnvagn eller varma vinterkläder.
– Ersättningen är extremt låg och har inte reviderats sedan 1994. Den går helt enkelt inte att överleva på, säger Mårten Löfberg, som anser att den borde höjas.
Den som får ersättning måste meddela om ekonomin förändras, exempelvis om personen får ett jobb eller byter bostad.
Det här har flyktingarna rätt till i Sverige
Den som får skydd via massflyktsdirektivet kan söka jobb i Sverige och barn och unga har rätt till skola och förskola, men utan skolplikt.
Barn upp till 18 år har även tillgång till samma hälso- och sjukvård och tandvård som folkbokförda barn i Sverige. Vuxna däremot erbjuds enbart ”vård som inte kan vänta”, om personen inte väljer att betala ur egen ficka. En region kan dock välja att ge vuxna mer vård än så.
Eftersom massflyktsdirektivet enbart är tillfälligt har flyende inte samma rättigheter som de som sökt asyl och sedan fått uppehållstillstånd. Bland annat uteblir familjeåterförening och ukrainska flyktingar har inte heller rätt till SFI (svenska för invandrare). Däremot får de som bor på Migrationsverkets boenden svenskundervisning av studieförbunden.
Flyende som får ett tillfälligt skydd tilldelas inte heller ett svenskt personnummer, utan kan ansöka om ett samordningsnummer via Skatteverket. Det fungerar ungefär likadant och kan användas på myndighetssajter och för att starta ett bankkonto, vilket kan behövas vid utbetalning av lön eller ersättning.
Skillnaden mellan asyl och direktivet
Den som redan har sökt asyl i Sverige innan massflyktsdirektivet började gälla kommer till en början att få ett tillfälligt skydd, då det går fortare att bevilja.
Men asylansökan finns kvar. Nya flyende som kommer hit kan också ansöka om asyl, så kallad statusförklaring, även om personen har beviljats skydd via direktivet.
Vad finns det för fördelar med att söka asyl?
– Personen inleder då någonting som kan leda till en bosättning i Sverige och man kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, som ger ett starkt skydd mot utvisning. Personen har då rätt till full sjukvård och alla andra sociala förmåner som erbjuds i Sverige, säger Mårten Löfberg.
Migrationsverket fattar dock inte några beslut just nu om asyl för ukrainare. Det kan därför dröja innan en sådan ansökan prövas.
Den som får uppehållstillstånd som flykting eller skyddsberövande har rätt att stanna i Sverige i tre år, respektive 13 månader. Uppehållstillstånden kan sedan förlängas i två år i taget. I dagsläget kan ingen person få permanent uppehållstillstånd i Sverige vid första ansökningstillfället.
LÄS MER:Här samlas ukrainare som flytt till Sverige
LÄS MER:De kallas flyktingar, men ser sig själva som ukrainare
LÄS MER:Alla Bidniuk flydde med dottern – skriver den första svensk-ukrainska ordboken
