Stefan van der Heiden menar att plasten är det värsta skräpet eftersom den bland annat bryts ned till mikroplast som sedan hamnar i ekosystemet.
Stefan van der Heiden menar att plasten är det värsta skräpet eftersom den bland annat bryts ned till mikroplast som sedan hamnar i ekosystemet. Bild: Gustaf Ostberg

Stefan samlar tonvis med skräp

Vågorna slår in mot stranden och klipporna på Stenungsön utanför Stenungsund. Den klara luften biter i kinderna men solens strålar värmer en smula. Glada barn leker i vattenbrynet.

ANNONS

Kuststräckan är som ett turistvykort, rent och prydligt. Men tittar man närmare ner på den uppspolade bruna tången och längs klippskrevorna så visar sig en annan bild.

Repstumpar, plastpåsar, frigolitbitar och tunna plasttrådar ligger insnärjda i tången och fastkilade i vikarna.

Samlar flera ton skräp varje år

Det var skräp som detta som fick Stefan van der Heiden att reagera och agera. För tio år sedan grundade han föreningen Strandstädarna tillsammans med vännen och tandsköterskan Anett Persson. Sen dess samlar Strandstädarna in flera ton skräp längs Bohuskusten varje år och försöker hålla jämna steg med allt som flyter i land.

– Jag har seglat längs kusten i hela mitt liv och förfasades mer och mer över skräpet som tilltog för varje år. Det fanns snart ingen strand eller klippskreva fri från skräp. Så jag började läsa på var skräpet kom ifrån och hur det påverkade miljön. Och då föddes idén om föreningen Strandstädarna, berättar Stefan van der Heiden.

ANNONS

Han berättar att skräpet längs Bohuskusten främst kommer från Europas soptippar, där det blåser ner i vattendrag och hav. Därefter drivs skräpet med havsströmmarna mot Bohuskusten.

Skräpet hamnar på havsbotten

– 80 procent av allt skräp som driver i land är plast, resten är glas, gummi, metall och trä. Men det är bara 20 procent av allt skräp som når land, över 80 procent sjunker till botten där det gör mycket stor skada, säger han.

Intresset för föreningen var stort redan från början och frivilliga anslöt sig direkt. Kustkommuner har enligt lagen skyldighet att ta hand om skräp som flyter i land men kan ha svårt att hitta allt skräp och hinna med. Och det är här Strandstädarna och dess frivilliga deltagare kommer in.

– Jag kan varje kobbe och skär efter all segling och kajakpaddling längs kusten. Strandstädarna åker främst till yttre delen av skärgården och vi tar oss fram till fots längs klipporna, det är aldrig svårt att hitta skräp. Vi brukar vara runt femton personer vid varje tillfälle. Numera har Strandstädarna en egen båt också, som underlättar transporten ut till öarna, säger Stefan van der Heiden.

För honom är friluftslivet en viktig del av livet och att då kunna göra en välgärning tillbaka blir minst lika viktigt.

ANNONS

– Jag ser det som ett sätt att återerövra naturen och ett enkelt sätt att bli en del av den rörelsen. Varje år gör Strandstädarna 50-60 städutflykter och vi ordnar också städdagar där föreningar inbjuds att delta, säger han.

Han är född och uppvuxen i Göteborg men familjen hade sommarstuga på Tjörn och det var här han seglade med familjen som barn. Under många år arbetade han som tandläkare i Stenungsund och det var när han sålde praktiken och gick i pension som han kunde ägna sig helhjärtat åt strandstädningen. Men för två år sedan drabbades han av en stroke när han befann sig i Grekland där hans segelbåt låg. Konsekvenserna efter stroken har påverkat hans ena ben och arm, och numera är han inte med ute på klipporna för att plocka skräp.

– Men i år hoppas jag kunna ge mig ut med kajaken igen, säger han bestämt.

Plast blir mikroplast och tas upp av fiskar

2020 plockades det upp drygt sju ton skräp längs kusten fördelat på 465 säckar fyllda med allsköns bråte. Det var bland annat trossar, hinkar, plaströr, skyddshjälmar och fiskenät.

Stefan van der Heiden ser främst tre viktiga anledningar till att få bort skräpet från kusterna.

– För det första, plast som ligger länge bryts ner till mikroplaster som hamnar i fisken och som sen hamnar i våra kroppar om vi äter fisken. För det andra, skräpet är en fara för alla levande organismer. Nio av tio sjöfåglar har plast i sin mage vilket leder till svält och död och betande djur äter upp skräpet längs sjöängarna. För det tredje, skräpet förfular havsmiljön och påverkar både turism och friluftsliv. Vem vill segla längs en nerskräpad kust? säger han.

ANNONS

Han tar upp lite tång från stranden. Först ser tången ren ut men tittar man närmare ser man de smala blå plasttrådarna som sitter insnärjda i tången. Trådar som sjöfåglar och fisk av misstag kan få i sig. Enligt Stefan van der Heiden är arbetet med att hålla kusten ren är ett evighetsgöra då en kubikmeter skräp driver iland varje timme.

Han behöver inte fundera länge på svaret om vad det konstigaste är som han hittat när han strandstädat.

– Ett par fötter i ett par skor. Vi fick ringa polisen och så tog de över ärendet, avslutar han.

Stefan van der Heiden

Ålder: 66 år

Bor: Stenungsund

Familj: Särbo, vuxna barn och barnbarn

Gör: Strandstädare och pensionerad tandläkare

Intressen: Seglin, friluftsliv, kajakpaddling och naturvård

Läser: ”Nikes bok” av Agnes Lidbeck.

Tips till dig som vill strandstäda på egen hand

1. Ta med en kraftig sopsäck.

2. Använd handskar. Det kan vara kletigt.

3. Ha på dig stövlar. Det är gott om orm längs kusten.

4. Ta med vänner och bekanta och gör städningen till en utflykt.

5. Gör dig av med skräpet på ett lämpligt ställe eller ta med det hem.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS