I januari i år riktade Filminstitutet tillsammans med SVT, Film i Väst och övriga regionala filmfonder en uppmaning till regeringen: tillsätt en statlig utredning!
Om vad kanske du undrar?
Jo, medan Sverige har fokuserat på att skrota sitt gamla filmavtal, införa statlig filmpolitik och diskutera produktionsincitament har vi blivit frånsprungna av en mängd andra EU-länder i en ytterst akut och angelägen fråga: beskattning av strömningstjänster.
LÄS MER:Ny budgetsatsning ska locka filminspelningar till Sverige
Precis sådant som det nu avskaffade filmavtalet faktiskt handlade om: krav på samtliga aktörer på tv- och filmmarknaden att de avsätter en del av sin vinst till att bidra till ny inhemsk film- och tv-produktion. Nu ser vi en global utveckling som i snabb takt förändrar våra konsumtionsmönster. 70 procent av alla svenskar har i dag tillgång till en prenumerationstjänst för tv, enligt Nordicom.
Samtidigt är strömningstjänsterna inte över huvud taget med och bidrar ekonomiskt till den inhemska film- och tv-produktionen. Något som framstår som alltmer ohållbart för den som vill se unikt svenskproducerat innehåll även i framtiden. Orättvisan är också iögonfallande i att vissa aktörer, bland dem SVT och biografnäringen, förväntas bekosta framtida svenskt tv-drama och film medan strömningstjänsterna ”slipper”.
2018 klubbades en EU-lag igenom som skämtsamt brukar kallas ”Netflixlagen”. Den innehåller direktiv om audiovisuella tjänster. Bland annat kvoter för Netflix med flera strömningstjänster vars kataloger nu måste innehålla minst 30 procent europeiskt innehåll.
LÄS MER:Filmernas nordbor är kantigare än någonsin
Lagen ger också EU:s 27 medlemsländer möjlighet att, om de så önskar, införa krav på strömningstjänsterna att bidra till nationell film- och tv-produktion. Förutsättningen är bara att samma krav även gäller inhemska tv-bolag.
Flera länder är redan på hugget när det gäller detta. Franska staten kräver att de internationella strömningstjänsterna ska betala in hela 20 procent av sin omsättning i landet till en speciell fransk film- och tv-fond. I Belgien diskuteras något liknande, fast med 15 procent av omsättningen.
I början av februari föreslog nu också den danska regeringen att utländska strömningsbolag ska betala in 5 procent av sin danska omsättning i så kallat kulturbidrag. Något Dagens Nyheter nyligen uppmärksammade. I likhet med övriga länders förslag ska pengarna gå till inhemsk film- och tv-produktion. Får kravet gehör kan det röra sig om 175 miljoner danska kronor årligen, att investera i nya serier i ”Kastanjemannens” spår. Polen, Italien och Tyskland är på gång att införa liknande krav, medan regeringarna i Finland och Norge börjat utreda saken.
LÄS MER:Alexander Abdallah fick drömrollen i ”Snabba cash”
Sverige ligger, som ni hör, långt efter. Frågan kallas till och med ”försummad” i den rapport som Petri Kemppinen, konsult i audiovisuella frågor, sammanställde sommaren 2021. Underlaget beställdes av Filminstitutet tillsammans med SVT, Film i väst och film i Skåne – aktörer som nu alltså kräver att svenska staten skyndsamt tar sig an frågan. Även Karin Pettersson slår i Aftonbladet (19/2) fast att svensk kulturpolitik på den här punkten ”borde bli mer offensiv.”
När jag inför Filmfestivalen intervjuade kulturministern Jeanette Gustafsdotter om situationen svarade hon undanglidande: ”Det finns många EU-direktiv som kanske kan ge möjligheter att ta ut högre intäkter och upphovsrättsliga intäkter även på streamingtjänster i framtiden. Vad det blir för resultat av det är för tidigt att säga. Men det är ju något som vi måste jobba för såklart, på olika sätt.”
Ja, det vore sannerligen på tiden med lite action. Hittills har regeringen, enligt rapporten, ”inte tagit en aktiv roll” som motsvarar våra nordiska grannländer.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv. För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
