Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, beskriver Pansarskott 86 som en granat i ett förstärkt glasfiberrör.
– Man skjuter i väg den där granaten och effekten blir en eldsflamma bakåt som är motvikt till granaten som flyger i väg, upp till 600–800 meter.
– Det är som ett engångsgranatgevär. Sedan slänger man den här glasfibertuben, säger han.
Bäst skjutavstånd är omkring 300–400 meter, kortaste är på cirka 30 meter.
– Det slår igenom pansarskyttefordon och lättare fordon i alla aspekter, framifrån, bakifrån och från sidorna. Det kan ta stridsvagnar om man har tur i sida och bakifrån framför allt.
Inte stridsvagnar
Stridsvagnar har dock generellt för starkt skydd i fronten för att Pansarskott 86 ska tränga igenom.
– De ryska stridsvagnarna har även olika typer av tilläggspansar. Det är svårt att slå igenom för just den här lättare typen av vapen. Men skjuter man ett gäng sådana från sidan kommer man åtminstone reta upp besättningen ordentligt, om man inte får effekt.
Även om det är av enklare slag är det ett "utomordentligt" bra vapen som bara väger omkring sex kilo, säger han.
– Det är inte samma precisionsvapen som robotar med bra elektroniska sikten och där roboten själv är målstyrd, utan det är en korkad granat som man skjuter som flyger i väg dit man riktar, säger han.
– Så den är jätteenkel och ett fantastiskt bra vapen.
Nackdelen med Pansarskott 86 är att den gamla modellen, vilken han tror är den som Sverige ska skicka, inte går att använda inomhus på grund av trycket från eldflamman.
Bra i bakhåll
TT: Vilken är den optimala situationen för det här vapnet?
– Om man kan skjuta det här i det som man kallar eldöverfall, alltså bakhåll, där man ligger i skydd vid sidan av något, och helst skjuter lite snett uppifrån, 45 grader bakifrån, då har man mycket god möjlighet till verkan.
Vapnet är svenskt och togs fram under kalla kriget, enligt Joakim Paasikivi. Det utvecklades i början på 1980-talet och har även sålts till USA.
Högst upp på Ukrainas önskelista till Sverige fanns enligt Aftonbladet 2 000 pansarvärnsvapen av typen Robot 57. Det vapnet, som också är svensktillverkat, "spelar i en annan division", säger Paasikivi.
– En ensam sådan kan slå ut en pansarvagn. Så det är hög teknologi jämfört med Pansarskott 86.
Han tycker dock inte att ukrainarna ska vara besvikna på de vapen Sverige skickar.
– Varje pansarvärnsvapen gör att ryssarna måste vidta åtgärder och vara mer försiktiga. Så ett begränsat antal Robot 57, skulle kanske slå ut numerärt fler stridsvagnar, men hotet från 5 000 Pansarskott 86 är kanske lika stort, fast på ett annat sätt.
Fakta: Pansarskott 86
Närpansarvärnsvapen som är konstruerat och tillverkat i Sverige av Saab Bofors Dynamics.
Vapnet väger 6,7 kg och mäter 102 centimeter på längden och kan användas en gång innan det kasseras. Kan träffa mål på som mest 400 meter.
Internationell beteckning är Bofors AT-4.
Sprängkraften är inte fullt tillräcklig för att slå ut moderna stridsvagnar, men kan förstöra eller inaktivera pansarfordon och befästningar.
En senare version av vapnet (BU) kan avfyras inifrån byggnader.
Källa: Försvarsmakten