Nyheten kunde inte ha märkligare tajming. På internationella minnesdagen för Förintelsen rapporteras att ett skoldistrikt i Tennessee enhälligt har röstat för att plocka bort Art Spiegelmans dokumentära serieroman ”Maus” från åttondeklassarnas läroplan.
LÄS MER:Filmen har blivit förpassad till slutna rum
Boken handlar om Spiegelmans släkt och deras öde i Förintelsen. ”Jag säger inte att det inte var hemskt”, menar en medlem i skolstyrelsen. Men uttryck som ”fördömt”, liksom att tecknade möss – bokens judar – tecknas nakna, anses för ”ohälsosamt”. Det är inte de enda häpnadsväckande saker som de tio medlemmarna i skolstyrelsen har att säga om ”Maus” och dess författare. Den är ”brutal” och ”hemsk”. Och det är ”onödigt” och ”oetiskt” att en pappa talar sex med sin son. Så här ser indoktrinering ut, förklarar en annan. Och passar på att misstänkliggöra Spiegelman som person: ”Ritade inte han i Playboy”?
Min första reaktion skiljer sig nog inte från mina generationskamrater – i precis den åldern var ”Maus” en viktig portal till historien. För mig även den lilla dörr som öppnades till släktens stumma historia. Jag ställde mina första frågor.
Men jag menar att det är viktigt att se beslutet i sydöstra USA i ett större sammanhang. Som inte alls är mindre oroväckande. Krav på så kallade triggervarningar på böcker är sedan många år vanligt förekommande på amerikanska universitet – och inkluderar några av världshistoriens främsta verk. Från F Scott Fitzgeralds ”Den store Gatsby” (skildringar av våld och skeva kvinnobilder), Shakespeares ”Köpmannen i Venedig” (antisemitism) och Mark Twains ”Huckleberry Finns äventyr”. Detsamma gäller numera tabubelagda ord som inte bör nämnas – fall som även har nått svenska universitet.
Det är förstås öppet mål att fråga sig vad skolstyrelsen i Tennessee skulle komma fram till om de läste Bibeln.
Det är förstås öppet mål att fråga sig vad skolstyrelsen i Tennessee skulle komma fram till om de läste Bibeln. Eller vad medverkan i en snuskig tidskrift betyder: Arnošt Lustig, en av Tjeckoslovakiens mest kända överlevare och författare till centrala verk om Förintelsen var efter 1990 den förste redaktören för tjeckiska Playboy.
LÄS MER:Konstnärerna gräver våra kyrkogårdar
Men det är ju ett cv som långt ifrån bara konservativa sydstatare fnyser åt 2022. Vi befinner oss i en nymoralistisk situation där en kritikerhyllad bok om svart amerikansk film- och tv-historia i fjol helt sonika raderade Bill Cosby och ”The Cosby Show” ur historien. Filmer av fel upphovspersoner når nu inte ens svenska biografer och strömningstjänster (hört talas om Woody Allens senaste film ” Rifkin's Festival”?).
Självfallet är skolstyrelsens beslut, med Art Spiegelmans ord, ”dement”.
Men den som vill agera mot utvecklingen bör göra det principiellt.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
