Våldsamma aktivister stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Arkivbild.
Våldsamma aktivister stormade Kapitolium den 6 januari 2021. Arkivbild. Bild: John Minchillo/AP/TT

Utredningen växer – ett år efter stormningen

Ett år efter stormningen av USA:s kongress är de rättsliga och politiska följderna långt ifrån över. Hundratals personer har gripits och utredningen fortsätter att växa. Händelsen splittrar USA, där många anser att expresident Donald Trump var den utlösande faktorn. Andra tycker inte att han kan hållas ansvarig för det som hände.

ANNONS

Ett år har gått sedan de dramatiska tv-bilderna på en uppretad folkmassa som med våld tog sig in i Kapitolium spreds över världen.

Tidigare hade den avgående presidenten Donald Trump hävdat att presidentvalet i november 2020 var "stulet" och manat sina anhängare att ta sig till kongressbyggnaden, där ledamöterna formellt skulle bekräfta Joe Bidens seger i presidentvalet.

"Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade Trump.

Dramatiska övervakningsbilder visade sedan hur chockade ledamöter försökte komma undan inkräktarna, och hur hetsiga aktivister letade efter talman Nancy Pelosi.

Enorm utredning

Omedelbart efter stormningen, då fem personer dog, inleddes ett omfattande polisarbete för att utröna vem som gjort vad i kongressbyggnaden. Inlägg i sociala medier, videoklipp och mer eller mindre anonyma tips har analyserats i vad som beskrivits som en av polismyndighetens största utredningar hittills.

ANNONS

Sammanlagt har över 725 personer gripits och delgivits formella anklagelser. De flesta av dem misstänks inte för våldshandlingar, utan för att ha tagit sig in i byggnaden olagligt. De misstänkta är högerextremister, konspirationsteoretiker men även vanliga Trumpanhängare som trodde på expresidentens felaktiga påståenden om att valet var "stulet".

Inledningsvis uppskattades att 800 personer varit delaktiga i stormningen, men utredare tror i dag att det snarare handlar om uppemot 2 000 personer, enligt nyhetsbyrån AFP.

Viktigt vittnesmål

I nuläget utreds 6 januari-stormningen av ett särskilt utredningsutskott som representanthuset tillsatt. Det leds av demokraten Bennie Thompson och republikanen Liz Cheney.

Cheney har, trots sin partitillhörighet, varit tydlig i sin kritik mot Trumps agerande den dagen.

– Jag tror att landet behöver ett starkt republikanskt parti framåt, men vårt parti måste välja. Vi kan antingen bli lojala med Donald Trump eller också kan vi vara lojala med konstitutionen. Vi kan inte vara båda delarna, sade hon nyligen i en intervju med CBS News.

Enligt henne finns ett vittnesmål som kan bli avgörande, om att många av Donald Trumps medarbetare, bland annat dottern och rådgivaren Ivanka Trump bad honom att ingripa när stormningen inletts.

– Vi har förstahandsvittnesmål om att hans dotter Ivanka gick in minst två gånger och bad honom att stoppa våldet, säger Liz Cheney i en intervju med ABC News.

ANNONS

Trump ställer in

Sedan han tillträdde på presidentposten har Joe Biden ofta talat om att det i dag finns ett hot mot den politiska friheten i USA, en varning som han väntas upprepa på torsdagskvällen, i ett tv-sänt tal med anledning av årsdagen. Under dagen planeras flera evenemang, bland annat en tyst stund, en bönevaka, expertsamtal och vittnesmål från den dödliga stormningen.

Donald Trump har meddelat att han ställer in sin utlovade presskonferens i Mar-a-Lago i Florida. Han väntades där än en gång, utan bevis och i strid med ett 60-tal samstämmiga domstolsutslag, hävda att systematiskt valfusk förekommit.

Att han inledningsvis valt att lägga presskonferensen just den 6 januari väckte skarp kritik från många håll, även från medlemmar i hans eget parti. Donald Trump meddelar att han i stället kommer att dela med sig av sina tankar på ett framträdande i Arizona den 15 januari.

Webbkarta
Webbkarta Bild: Johan Hallnäs/TT
Kravallstängsel och taggtråd placerades ut vid Capitol Hill i Washington DC då Joe Biden svor presidenteden den 19 januari 2021. Arkivbild.
Kravallstängsel och taggtråd placerades ut vid Capitol Hill i Washington DC då Joe Biden svor presidenteden den 19 januari 2021. Arkivbild. Bild: J Scott Applewhite/AP/TT

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte presidenten höll under parollen "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade han bland annat.

En del personer tog honom på orden. Protesterna övergick till våld när de stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i den demokratiska talmannen Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Minst tre människor, varav en polis, miste livet i samband med våldsamheterna under protesten. Utöver dessa tre dog ytterligare minst två personer i sjukdomsfall som antas ha utlösts av tumultet, men där viss osäkerhet råder.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS