Hur har din julstress sett ut? Undrade du hur du skulle hinna rulla köttbullarna? Då ska du vara glad att du inte är en av de som inte visste var du skulle sova på julnatten. Vi är oroade över ett kraftigt försämrat stöd kopplat till boende för några av de mest utsatta personerna i vår stad. Placeringarna är kortare och stödinsatserna är lägre än det egentliga behovet. Detta är kortsiktigt och riskabelt både för den enskilde individen och för samhällsekonomin.
Vi idéburna välfärdsaktörer har mångårig erfarenhet av att driva boenden och dagverksamheter för personer i utsatthet och personer i behov av stöd, till exempel barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning eller sjukdom. I de öppna, sociala verksamheter vi bedriver möter vi människor vars situation och hälsa påverkas negativt av minskade möjligheter att få stöd från socialtjänsten.
LÄS MER:Så ska Göteborgs stad hjälpa hemlösa och utsatta i vinter
Vi ser hur korta placeringar inte ger den tidsrymd som behövs för att komma vidare till en långsiktig boendelösning, till exempel är de nya rutinerna kring nödbistånd ett led i en successiv försämring. För att få stöd eller hjälp i sin boendesituation från socialtjänsten krävs stora dokumenterade problem inom många livsområden. Förebyggande insatser är närmast obefintliga. För en person i hemlöshet räcker det inte att ha barn, leva med stora ekonomiska skulder eller ett missbruk för att få stöd till ett tillfälligt boende.
Strukturell brist – individens ansvar
När socialtjänsten har valt begreppet strukturell hemlöshet ligger förklaringsperspektivet i att bostadsbristen finns i samhällsstrukturen och bostadspolitiken och inte beror på den enskilde. Men när de hanterar den strukturella hemlösheten genom att ge den enskilde en summa för att själv söka bostad, förskjuts det strukturella samhällsproblemet till den enskilde att lösa. Det finns ingen individuell hänsyn i detta och många saknar förmåga att klara det på egen hand.
Vi uppfattar att det finns en stark ekonomisk styrning som leder till kortsiktiga lösningar inom socialtjänsten.
Familjer och enskilda far illa i systemet med nödbistånd. Vi har mött flera barnfamiljer som fått flytta över tio gånger de senaste åren i stadens regi. Dessa barn och vuxna har sina tillhörigheter i plastpåsar eller resväskor. De saknar plats för återhämtning och avkopplande familjestunder. De minnen de skapar under den här vinterns högtider är inte bekymmersfria minnen. Barn som lever med vuxna i kris skyddas ofta inte från insyn i de vuxnas problem, utan är ständigt närvarande och lyssnande. Barn lär sig att dölja sin egen oro. De vill inte belasta sina föräldrar ytterligare. Vad blir det av barnens framtid när de axlar sina föräldrars bekymmer och inte heller har en trygg studie- och boendemiljö?
Kortsiktiga insatser
För den som får ett beviljat stöd kan det innebära en insats på två veckor. Det är för kort tid för att få effekt och löser inte de permanenta eller långvariga problem som personen lever i. De evidensbaserade metoder vi jobbar efter belyser vikten av relation. På två veckor är det svårt att skapa en relation som ger trygghet och energi åt individen att ta sig framåt. Ett felsteg kan dessutom leda till utskrivning och ännu mer kortsiktig boendelösning på ställen med tufft klimat och dåliga förutsättningar att exempelvis hålla sig drogfri.
LÄS MER:Att stänga ner Nya tillfället sätter utsatta på gatan
På ett av våra korttidsboenden med inriktning mot psykiatri tog vi emot en man som varit inlagd i psykiatrin i sju månader. Han fick ett placeringsbeslut på ynka två veckor. En rimligare lösning hade varit att placera honom på ett korttidsboende tills han var redo att flytta vidare till egen lägenhet med boendestöd. I stället utsattes han för en stor osäkerhet och stress. Detta resulterade i att han återvände till den psykiatriska avdelningen för ytterligare vård. Kostnaden för samhället ökar genom en sådan ”lösning”, då heldygnsvård är dyrare än korttidsboende. Men framförallt är kostnaden för den enskilde enorm.
Julen är en svår tid att vara ensam på, och många upplever sin psykiska hälsa försvagas under december månad. Då behövs mer stöd, längre framförhållning och så mycket kontinuitet och trygghet som det bara går att skapa för individen.
Sluta spara på de mest utsatta
Vi uppfattar att det finns en stark ekonomisk styrning som leder till kortsiktiga lösningar inom socialtjänsten. Vi ser konsekvenserna på individnivå och är oroliga för att socialtjänstens uppdrag att hjälpa medborgare i behov av stöd kommer i skymundan. Det är orimligt att den enskilde förväntas lösa ett strukturellt samhällsproblem.
• Sluta spara på de mest utsatta. Det är inte hållbart, varken ekonomiskt eller socialt, och det är moraliskt fel.
• Vi kräver av Göteborgs kommunpolitiker att de ger socialtjänsten ett tydligt uppdrag som leder till varaktiga boendelösningar för personer i behov av stöd. Ett tryggt boende är en förutsättning för att kunna få resten av livet att fungera.
Emma Simonsson Vento, verksamhetschef stiftelsen Gyllenkroken
Catarina Berndtsson, områdeschef Boende och behandling/skyddat boende på Göteborgs Stadsmission
Jenny Axebrink, områdeschef Funktionshinder och idéburen välfärd, Räddningsmissionen
Johan Gustavsson, områdeschef Boende/Integration, Skyddsvärnet i Göteborg
LÄS MER:Nyanlända sades upp – får nya kontrakt av Göteborgs stad
LÄS MER:Hemlösa försvann ur statistiken – men ingen vet vart