Klockan tickar i Glasgow: "Tiden rinner ut"

Världsledare har kommit och gått. Klimatförhandlare har vänt och vridit på argumenten. Och nu befinner sig ministrar från närmare 200 av världens länder i Glasgow för att försöka lösa de sista knutarna.

Klimatmötet är tänkt att ta slut på fredag kväll. Men med omkring ett dygn kvar till deadline tycks många förbereda sig på att konferensen kan komma att dra ut på tiden. Det finns fortfarande många förslag på bordet som måste diskuteras ytterligare – och att ännu en natt av tuffa förhandlingar väntar ser tidigt på torsdagskvällen ut att vara oundvikligt.

– Det är fortfarande mycket jobb kvar att göra. Tiden börjar rinna ut, säger Alok Sharma, mötets brittiske ordförande, på en presskonferens.

COP-chefen manar länderna att verkligen anstränga sig för att uppnå ett resultat som alla kan känna stolthet över. Sharma vill bland annat att länderna ska anstränga sig mer när det gäller finansieringsfrågor för att kunna komma vidare också på andra områden.

Dörröppnare

Fattigare länder, som ofta redan nu drabbas hårt av klimatförändringarnas konsekvenser, är tydliga med att de behöver mer finansiellt stöd för att klara anpassningen till exempelvis stigande havsnivåer och återkommande orkaner – men också för att hantera de skador som redan har uppkommit.

Annars spelar det ingen roll hur mycket pengar rika länder än skickar för klimatinvesteringar som ska minska utsläppen, konstaterar de krasst.

– Klimatfinansieringen är en dörröppnare för många av de andra förhandlingsprocesserna, säger klimatminister Per Bolund (MP).

Många förhandlingar pågår parallellt på klimatmötet och i nästan alla hänger finansieringsfrågan över diskussionerna.

Det finns en djup misstro i många utvecklingsländer, eftersom rikare länder ännu inte har levt upp till löftet från 2009 om att bidra med 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering från 2020.

Kompromissförslag

Bland alla de förslag som cirkulerar och gås igenom med lupp finns sådana som ska lösa konflikterna om den så kallade regelboken, som ska se till att Parisavtalet fungerar fullt ut.

En av de svåraste handlar om hur man ska hantera handel med utsläppsminskningar mellan länder, till exempel om Sverige betalar för projekt som minskar utsläpp i Brasilien. Vissa länder förespråkar regler som kan öppna för dubbelräkning av utsläpp, det vill säga att minskningarna ser bättre ut på papper än vad de faktiskt är.

Två tidigare klimatmöten har misslyckats att lösa oenigheten kring den svåra frågan om utsläppshandel, men nu ligger ett förslag på bordet som Per Bolund tror kan vara en öppning.

– Från svensk sida är vi positiva, vi tycker att det är ett konstruktivt steg framåt. Men djävulen sitter i detaljerna, säger Bolund.

Andra utestående frågor handlar om transparens i rapporteringen och hur ofta länderna ska redovisa sina klimatåtaganden.

Dessutom pågår förhandlingar om slutdokumentet, som blir den politiska signalen från mötet. I ett första utkast uppmanas länderna att öka sina klimatmål och uppdatera sina nationella klimatplaner redan i slutet av nästa år.

Skarpa formuleringar

Där finns också formuleringar om att kol och fossila subventioner ska fasas ut. Det är något som exempelvis Saudiarabien har protesterat emot och det är inte säkert att de här formuleringarna överlever slutförhandlingarna

– Där handlar det om att under den sista tiden här se till att vi kan behålla det skarpa språket, att det inte urvattnas under resans gång, säger Per Bolund.

Det är av största vikt att skrivningen om att fasa ut fossila subventioner finns kvar i slutdokumentet, anser EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans.

– Att ta bort det vore en väldigt, väldigt dålig signal, säger han på en presskonferens.