Nu samlas världens ledare i Glasgow för FN-ledda förhandlingar om klimatet. Det är nästan 30 år sedan världen började förhandla om klimatet. Sedan dess har utsläppen ökat med ca 60 procent, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen i Asien. Klimatförändringarna fortgår i stort sett ohämmat.
På mötet diskuteras ett stort antal frågor av ganska teknisk karaktär, saker som finansiering av åtgärder i syd, utsläppshandel samt hur ofta länder ska uppdatera sina löften. Det är komplexa frågor som upptar mycket tid, samtidigt som den stora överhängande frågan finns där hela tiden: Vem ska göra vad och hur snabbt?
LÄS MER:Koljättar vill inte lova att de ska sluta
Det som är viktigt att veta är att det i dessa FN-sammanhang inte finns någon mekanism för att tvinga länder att göra mer än vad de själva vill. De åtaganden man tar på sig är alltså frivilliga och bestämda på hemmaplan. Det är i världens huvudstäder klimatpolitiken bestäms. Det här är sålunda en trög process som säkerligen kommer att fortgå i decennier framöver.
Ett narrativ som blivit vanligare på senare tid är vi måste ändra våra samhällen och vår livsstil i grunden. I svenska tidningar har man nyligen kunnat läsa att en lösning på klimatfrågan kräver att vi byter ”livsform, systemlösningar och samhällsorganisation” (DN 21/10) samt att det som krävs är ”en omformning av hela samhället” (DN 25/7). Den här typen av argument hörs från vissa forskare och delar av miljörörelsen.
Vi behöver använda energin mer effektivt och vi behöver skydda skogar och andra ekosystem. In med sol och vind. Ut med fossila bränslen.
Jag delar inte dessa bedömningar. Jag tror dessutom att sådana oprecisa krav på samhällsomstörtande förändringar är kontraproduktiva – de riskerar nämligen att skrämma bort väljarna.
Det finns ett enklare sätt. Att lösa klimatutmaningen handlar primärt om att ändra på våra tekniska system: vi måste producera el, värme och drivmedel på annat sätt, med energiformer som inte leder till koldioxidutsläpp. Vi behöver använda energin mer effektivt och vi behöver skydda skogar och andra ekosystem. In med sol och vind. Ut med fossila bränslen.
LÄS MER:Klimat och pandemi sätter spår i julhandeln
Det här är enklare sagt än gjort, och otaliga hinder finns på vägen. Men i grunden vi vet faktiskt hur man kan uppnå det. Ja, vi har faktiskt vetat det åtminstone så länge som klimatfrågan har diskuterats.
För att klimatlösningarna ska in, och de fossila utsläppen bort, behövs det nämligen ett rejält pris på koldioxid. En högre skatt på koldioxid leder till att kol, olja och gas blir dyrare, och det ger i sin tur incitament till att använda förnybar energi.
I Sverige infördes en koldioxidskatt redan 1990 och här har bioenergi trängt ut olja för uppvärmning och lett till en omfattande minskning av utsläppen av koldioxid.
Marknadens ”profitsökande” företag kommer då investera i till exempel sol- och vindkraft istället för det fossila. Skatten kommer göra det lönsamt att spara på energi samt att använda den mer effektivt (resa i Europa istället för till Thailand, köpa energisnålare produkter och så vidare).
Företagen får incitament att utveckla koldioxidsmarta energitekniker och politikerna ger ekonomin stimulans att röra sig i klimatsmart riktning. Koldioxidskatten tyglar marknaden så att det klimatvänliga och det lönsamma sammanfaller!
Finns det något stöd för att detta kan fungera? Ja, i Sverige infördes en koldioxidskatt redan 1990 och här har bioenergi trängt ut olja för uppvärmning och lett till en omfattande minskning av utsläppen av koldioxid.
Ytterligare en fördel med en skatt är att staten får in pengar. Dessa intäkter kan användas för att förstärka elnät, infrastruktur eller för att satsa på teknikutveckling. Ju lägre kostnader vi får för sol, vind och elbilar, desto lättare kommer omställningen att bli.
LÄS MER:TV4-profilen misshandlad vid klimatmötet
En viktig faktor för att lyckas med omställningen är få väljarna med på tåget. Därför behöver staten på olika sätt kompensera de som drabbas hårdast av omställningen. Men vi behöver också ha ett rättvist samhälle från början där det finns förtroende mellan stat och medborgare.
LÄS MER:NDC, COP, IPCC? Så hänger du med i klimatsnacket
Att lösa klimatfrågan är inte enkelt, men det är absolut inte så svårt som det ibland hävdas. För att lyckas krävs det medborgare som stödjer en ambitiös klimatpolitik och politiker som vågar bilda opinion för sådana lösningar. I Sverige och internationellt.
Christian Azar
Professor, Energi och Miljö, Chalmers.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
