En av de främsta orsakerna till att klimatförändringarna skenar är de utsläpp av koldioxid som sker via förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Av dem är kolet den enskilt största klimatboven med störst andel koldioxidutsläpp per energienhet.
Det är alltså hög tid att "kolet förpassas till historien", enligt Storbritannien som står värd för klimatmötet COP26 som pågår i Glasgow i Skottland. Och i samband med konferensen har minst 23 länder för första gången kommit med löften om att fasa ut kolkraft och öka användningen av ren energi, däribland Indonesien, Vietnam, Polen, Sydkorea, Egypten, Nepal, Chile och Ukraina.
– I dag tror jag att vi kan säga att slutet för kolet är i sikte, säger Alok Sharma, som är ordförande för COP26, triumfatoriskt på en presskonferens.
Koljättar inte med
Optimismen överskuggas dock av koldammet från de stora producenter och konsumenter som fortfarande inte vill göra några löften kring när kolberoendet kan tänkas bli historia. Bland dem märks särskilt Australien, Indien, Kina och USA – som finns bland de sex länder som tillsammans producerade 82 procent av världens kol förra året och där Kina ensamt stod för mer än hälften av produktionen.
– Överenskommelsen är ett steg i rätt riktning, säger Mikael Höök, universitetslektor i globala energisystem vid Uppsala universitet, till TT.
– Men det handlar inte om att ha med sig ett stort antal länder utan att ha med sig de stora länderna. Utan Kina är det svårt att få genomslag. Det är som om en drös småbovar lovar att sluta med brott medan storskurkarna härjar på som tidigare.
Storbritanniens näringslivsminister Kwasi Kwarteng kallar överenskommelsen en milstolpe men medger i en intervju med BBC att alla länder som man hade velat skulle skriva under avtalet inte har gjort det.
Olika utspel
Det har gjorts flera andra utspel om kol under torsdagen i Glasgow. Vissa länder har lovat att helt sluta med kol någon gång i framtiden medan 20 nya länder har meddelat att de ska sluta bygga nya kolkraftverk.
Andra länder pratar om att sluta finansiera kolkraft utomlands – ett löfte som också Kina offentliggjorde i god tid före klimatmötet. Det har välkomnats som ett viktigt steg av ledare i väst, men det stora problemet ligger i konsumtionen och produktionen på hemmaplan.
Fakta: Fossila bränslen
Kol, bensin, diesel och naturgas är exempel på fossila bränslen. De är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändring.
Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De är rester från små vattendjur och växter som har dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar under miljontals år. Genom att utsättas för ökande tryck och temperatur har de sakta omvandlats till kol, olja och gas.
Nybildning av fossila bränslen sker fortfarande, dock mycket långsamt jämfört med den takt i vilken det moderna industrisamhället förbrukar de långtidslagrade fossila bränslena.
Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.
Källa: Nationalencyklopedin, Naturvårdsverket
Fakta: FN:s klimattoppmöte
FN:s klimattoppmöte COP26 hålls i Glasgow i Skottland den 31 oktober till den 12 november. Det skulle egentligen ha hållits i november förra året men sköts upp på grund av pandemin.
På mötet ska länderna bland annat förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken. Vissa frågor i den så kallade regelboken är fortfarande olösta. Dessutom kommer fokus att ligga på hur ambitionerna kan höjas i den globala klimatpolitiken.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
Parternas nuvarande klimatlöften pekar dock mot en global uppvärmning på 2,7 grader vid seklets slut, enligt FN.