Professor Claes Caldenby skriver i sin debattartikel den 25 oktober om ”den urbana normen”, en norm som han tycker borde ifrågasättas mer av oss politiker. Exakt vad Caldenby menar och vad han vill se istället är lite oklart men jag uppfattar det som att han verkar betrakta Göteborg som en färdigbyggd stad. Tänk om det vore så väl.
LÄS MER:Göteborgs behöver en humanistisk bostadspolitik
I motsats till vad Caldenby antyder så fortsätter vår befolkning att växa, inte minst eftersom det ständigt föds nya göteborgare. I en ny rapport visar Hyresgästföreningen att runt 20 000 unga i Göteborg tvingas bo kvar hemma för att det saknas bostäder. Som socialdemokrat är det mitt ansvar att representera även de bostadslösa, de som försvinner i Caldenbys kalkyl.
Caldenby har rätt i att alltför många barnfamiljer lämnar Göteborg på grund av bostadsbrist, höga priser och otrygghet. Lösningen på det är inte att hissa vit flagg och låta vår stad förfalla. Tvärtom: Det behövs fler stora lägenheter, prisvärda småhus och hyresradhus men också fler kringbyggda, slutna innergårdar i stan där man vågar släppa ut barnen att leka utan att oroa sig för bilar och stök.
LÄS MER:Arkitekternas dom: Så blev nya Hisingsbron
Vi menar att det behövs något fler våningar på husen när vi blir fler göteborgare men det finns faktiskt ingen motsättning mellan det och att bygga en levande, vacker stad. Man borde bygga mer som göteborgarna vill.
Vi socialdemokrater vill därför se mer traditionell arkitektur som människor uppskattar
Det har byggts alldeles för mycket trist och enahanda arkitektur som människor ogillar. Vi socialdemokrater vill därför se mer traditionell arkitektur som människor uppskattar, även när man bygger höghus, och mer riktig kvartersstad med stadsmässiga kvaliteter. Det går utmärkt att kombinera med fler träd och fler grönskande parker.
Det ligger dessutom i linje med göteborgarnas egna önskemål. Vill man veta vilka stadsmiljöer som människor efterfrågar så är det bara att titta på var bostadspriserna är högst och kötiderna längst. Det är den täta kvartersstaden eller den småskaliga trädgårdsstaden som lockar mest: Olivedal och Kungsladugård, Änggården och Haga, Sofiagatan och Kvilletorget.
LÄS MER:Centralens nya höghus är provocerande trista
Turligt nog är dessa stadsmiljöer inte bara de mest attraktiva utan också de mest miljömässigt hållbara. Forskningen visar att det är bättre att vi lever nära varandra och delar på den infrastruktur och service vi behöver än att vi bor glest och utspritt. Socialt, ekonomiskt och ekologiskt är det bättre att bo tillsammans än var och en för sig.
Jag hoppas Claes Caldenby noggrant läser Socialdemokraternas budgetförslag som vi presenterade häromdagen, för där finns mycket som han borde tycka om: Mer traditionell arkitektur i slutna kvarter och landshövdingshus, lokaler i bottenvåningarna och att göteborgarnas smak i högre grad ska styra utseendet på nya hus. Vi vill genomföra ett stort stadsbyggnadslyft i Angered, Biskopsgården och Tynnered. Miljonprogrammets modernistiska förorter ska utvecklas till lummiga trädgårdsstäder i klassisk stil med radhus och villor, trygga gator och torg. Vi vill koppla ihop åtskilda stadsdelar med levande stråk så att vi får en mer integrerad och sammanhängande stad.
Göteborg har alltid varit en hamnstad, full av liv och rörelse. En port mot världen. Det ska vi vara även i framtiden.
Ett bra exempel är förslaget om ett nytt stadsstråk mellan Gamlestaden och Bergsjön längs Kortedalavägen, som vi socialdemokrater nyligen drev igenom. Det är så vi får hela staden att leva.
LÄS MER:Göteborgs stadsbyggnad prisas – utsedd till årets kommun
Göteborg behöver många fler vackra och trevliga gator med lokaler i bottenvåningarna där småföretag, kommunal service och föreningslivets många verksamheter kan slå rot och utvecklas. Göteborg har alltid varit en hamnstad, full av liv och rörelse. En port mot världen. Det ska vi vara även i framtiden.
Mats Arnsmar (S)
Byggnadsnämnden
