Varje år tvingas barn och unga mot sin vilja in i ett äktenskap, trots att det inte är lagligt i Sverige. Framför allt är det föräldrarna som är förövarna, men det kan även vara ett syskon eller en släkting.
Hittills i år har 611 samtal om hedersrelaterat våld och förtryck inkommit till den nationella stödtelefonen i Östergötland.
Totalt rörde det sig om 64 barn där det fanns oro kring giftermål. Av dessa har redan 18 personer blivit utsatta för barnäktenskap i år.
– Det är fruktansvärt att barn blir bortförda från Sverige, säger Christina Malmqvist, sakkunnig på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Samtalen har ökat sedan i somras
Sedan i somras har samtalen till stödtelefonen ökat igen. Under pandemin minskade antalet orosanmälningar från skolpersonal, elevhälsan, socialtjänsten och andra personer som kommer i kontakt med utsatta.
– Det kändes inte alls bra. Det är nog många som inte blev synliga under pandemin och som försvann utan vår vetskap. Jag tror vi har en stor social skuld på grund av pandemin, säger hon.
Enligt Christina Malmqvist är tillbakagången till skolbänken en anledning till att orossamtalen ökat senaste tiden. Då skolpersonal och andra vuxna enklare märker om någon är utsatt för hedersförtryck och riskerar att giftas bort.
Därför är det särskilt viktigt inför höstlovet att vuxna som är i kontakt med unga och barn är uppmärksamma och anmäler om oro finns.
– Under ett lov tar det fler dagar än vanligt innan det märks att en stol är tom i klassrummet. Det är även viktigt att vi verkligen betraktar de här barnen som bortförda. De har inte åkt till sitt hemland eftersom Sverige är deras hemland.
Samtal till stödtelefonen
Sedan stödlinjen startade 2014 fram till slutet av september 2021 rör det sig om 5 806 utsatta personer som yrkesverksamma personer har ringt in om.
Framför allt är det socialtjänst och skolpersonal som ringer in, men även polis och sjukvården.
Samtalen har ökat år för år, från 255 utsatta 2014 till 907 år 2020. Hittills i år handlar det om 649 utsatta.
Av de utsatta är 79 procent flickor/kvinnor och 13 procent pojkar/män. Minst 57 procent av de utsatta är under 18 år.
Minst 67 procent av de drabbade har utsatts av sina föräldrar och 17 procent av syskon.
Samtalen har även rört 1 114 personer där det funnits oro för, planer på eller redan genomförts barn- och tvångsäktenskap.
Av dessa personer har 221 varit utsatta för barn- eller tvångsäktenskap.
Viktigt att veta: Skolpersonal är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om det finns misstankar eller om personen får kännedom om att ett barn utsätts för hedersförtryck.
Källa: Länsstyrelsen Östergötland
Vanligare med digitala ceremonier
En fråga många kanske ställer sig är hur barn och unga har kunnat bli bortgifta trots att det varit svårt att resa under pandemin. Men det finns en förklaring.
– Fler har hört av sig till oss och berättat att de tvingats till att medverka i digitala äktenskapsliknande ceremonier. De har inte ens förstått att det är ett äktenskap de ingått, säger Mariet Ghadimi, verksamhetschef på TRIS, Tjejers rätt i samhället.
Hon upplever även att pandemin snarare påskyndat barn- och tvångsäktenskap.
– Det kan ha varit med argument om att ”vi vet inte vad som kommer hända med oss därför är det viktigt att du blir gift” eller ”farmor är gammal hon kanske får corona och dör och då får hon inte se dig som brud” och så vidare, säger hon.
”Samhällsinsatserna inte tillräckliga”
Sedan regeringens särskilda satsning mot hedersvåld inleddes 2003 har flera nya lagar kommit på plats. Den senaste är från förra sommaren och gäller barnäktenskapsbrott. Totalt ledde lagen i fjol till 19 polisanmälningar.
Men insatserna är inte tillräckliga, anser Mariet Gahdimi. Hon lyfter att samhället måste göra mer eftersom barn- och tvångsäktenskap fortfarande sker.
Och hon får medhåll från Sabina Landstedt, stödsamordnare på GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon vill bland annat se att socialtjänsten använder utreseförbudet oftare. Ett sådant kan socialtjänsten tilldela ett barn som det finns oro kring.
– Det behövs även ett långsiktigt statligt stöd. Det räcker inte att man bli satt på ett skyddad boende, utan man behöver ha stöd under flera års tid.
Stor utmaning att hämta hem utsatta
Hittills i år har organisationen GAPF varit i kontakt med 17 flickor och barn som redan har blivit bortförda. Men Sabina Landstedt tror det rör sig om många fler än så.
– Det är tyvärr ett stort mörkertal. Särskilt har nog många förts bort under pandemin som vi inte har fått kännedom om.
Och när de väl rest över gränsen blir det svårt att få hem dem igen, berättar Sabina Landstedt.
– Det är en enorm utmaning. De är helt isolerade, utsätts för barn- och tvångsäktenskap och blir fråntagna sina mobiler och id-handlingar. Sedan så kan landet ha helt annan lagstiftning som gör det svårt, men vi har lyckats räddat hem vissa. Så det kan gå, säger Sabina Landstedt.
Enligt statistiken från Nationella kompetensteamet rings flest orossamtal in från Västra Götalands län. Sedan stödtelefonen öppnade 2014 handlar det om 17,4 procent av samtalen. Skåne är på plats nummer två och står för 9,4 procent av samtalen.
Så har lagstiftningen skärpts
2014 infördes brottsrubriceringarna äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Straffet för vilseledande till tvångsäktenskapsresa är fängelse i högst två år.
Sedan den 1 juli 2016 är även stämpling till äktenskapstvång kriminaliserat, det vill säga att man planerat att tvinga någon att gifta sig.
Från den 1 januari 2019 erkänns i Sverige inte heller äktenskap som ingåtts utomlands om någon av de inblandade varit under 18 år när giftermålet skedde.
Från den 1 juli 2020 gäller bestämmelsen om det nya brottet barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i upp till fyra år. Den nya bestämmelsen innebär också att den som gifter sig med ett barn kan straffas.
1 juli 2020 införs också ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Att bryta mot utreseförbudet kan innebära ett fängelsestraff på upp till två år.
Källa: regeringen.se, TT
Behöver du hjälp eller råd – hit kan du vända dig
Du kan vända dig till socialtjänsten i din kommun för råd, stöd och hjälp vad gäller hedersrelaterat brott och våld.
Du kan även ringa den nationella stödtelefonen: 010-223 57 60.
Det finns även organisationer du kan vända dig till:
Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime erbjuder stöd och hjälp och nås på: 08-711 60 32 eller 070-000 93 28.
TRIS – tjejers rätt i samhället är en organisation som arbetar förebyggande mot hedersrelaterat förtryck och våld. Deras jourtelefon är öppen vardagar 8–18: 010-255 9191.
Bor du i Göteborg och är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan du vända dig till Kontaktcenter på: 031-365 00 00. De hjälper dig
Efter kontorstid kan du vända dig till Socialjouren: 031-365 87 00.
Är du utsatt och befinner dig i en akut situation kan du också vända dig direkt till polisen via 112.
LÄS MER:60 flickor dör av barnäktenskap – varje dag
LÄS MER:M vill skärpa tagen mot hedersförtrycket
LÄS MER:28 flickor har fått utreseförbud
