Är Göteborg en skimrande framgångssaga eller ett monument över klassklyftor och segregation? Och hur mår vår välfärd? Det ska stadens politiker debattera på GP:s livesända valdebatt på tisdag.
Klyftan mellan Göteborgs fattiga och rika har vuxit. Invånarna i de utsatta områdena har också generellt sämre hälsa, lever kortare och röstar mer sällan än göteborgarna i de rikare områdena.
Familjens socioekonomiska bakgrund har fått mer betydelse för hur barnen lyckas i grundskolan, enligt Skolverket.
– För skolan idag är det här väldigt ledsamma siffror. Skolan i Sverige förmår inte hålla ihop och utjämna skillnaderna. De ökar istället mellan elever, säger Jonas Lindbäck.
LÄS MER:Alla är bekymrade över klyftorna – men ingen har lösningen
Han är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid GU. Han ser en växande segregation i stadens skolor, blandningen av elever minskar och elevernas bakgrund i varje skola blir mer homogen än tidigare.
– Boendesegregationen i sig har inneburit större skillnader mellan olika skolor.
Han säger att forskning pekar på att även det fria skolvalet är en viktig orsak till segregationen i skolan, där skolor i utsatta områden tappar studiemotiverade elever med bättre förutsättningar hemifrån till mer välrenommerade skolor.
– Skolorna får svårare att bedriva ett bra arbete. Det blir inte samma positiva anda i klassrummen.
I forskningen talas det om en kamrateffekt, där studiemotiverade kamrater lyfter andra elevers resultat.
– I skolorna i förorterna finns negativa kamrateffekter, det är en anledning till att resultaten sjunker. När andra klasskamrater inte är så motiverade kan det påverka skolresultaten hos hela gruppen.
Skolorna i de utsatta områdena dras ofta med låg status och dåligt rykte. Jonas Lindbäcks fältstudie i en utsatt skola i Göteborg visar att eleverna är medvetna om det här.
– Det riskerar att påverka deras syn på skolan. Men också möjligheten att som ung kille eller tjej i förorten att få en anställning, säger han.
LÄS MER:Darvik (L) "Låt människor i förorten äga sitt boende"
Jonas Lindbäck ser att ett mer individualiserat samhälle, där du är din egen lyckas smed, påverkar elever. Elever som får dåliga resultat i skolan lägger skulden på sig själva, inte på skolan.
– Det riskerar att leda till dålig självkänsla, man känner sig utsatt och marginaliserad.
Han säger att det är en förlust när elever med olika bakgrund inte möts. Möjligheten att skapa ett mer demokratiskt samhälle går förlorad. I längden riskerar det att splittra samhället.
– Det finns tecken på att det sporrar den sociala oroligheten i förorter. Skolans roll måste vara att ge alla elever möjlighet att få bra och likvärd utbildning. Skolan ska ha möjlighet att kompensera för skillnader i bakgrund, snarare än att förstärka dem.
– Allt pekar på att möjligheterna till jobb ser rätt mörka ut om man inte är behörig till gymnasiet.
Vilket samhälle har vi om 30 år om utvecklingen fortsätter?
– Det skulle bli en ännu starkare polarisering mellan de socialt utsatta förorterna och den övriga staden. Det skulle vara en väldigt, väldigt dyster utveckling.
Jonas Lindbäck säger att skolorna själva inte kan lösa problemet. Det handlar om en utveckling i hela staden och han ser ett behov av en översyn av friskolornas etablering och privata skolors vinstuttag och att skapa förutsättningar så att de kommunala skolorna kan planera verksamheten bättre.
– Man får inte glömma att det finns mycket potential, glöd och drivkraft hos ungdomarna i de mindre välrenommerade områdena. Skolorna måste förmå att ta hand om det, och utveckla det. Då kan det bli något väldigt starkt och bra.
