Kanske dags för James Bond att gå i pension?

Hur fräsch känns James Bond 2021, och hur mycket kan konceptet tänjas? GP:s filmkritiker Maria Domellöf-Wik funderar över rollfiguren och framtiden.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Få har som Daniel Craig kunnat varva Bondfilm med Shakespeare, med lyckat resultat. Tolkningarna på teatergolvet har uppenbart också befruktat den brittiske skådespelarens gestaltning av agent 007 på bioduken. Lite mer vånda och fördjupning har vi ändå sett, bland alla spektakulära bil- och båtjakter och explosioner, och en förälskad machoman.

LÄS MER:Kritikerna gör tummen upp för nya Bond

James Bond är annars en skarpt utmejslad persona, skapad på 1950-talet av Ian Flemming, och utvecklad i filmformat till en exceptionellt framgångsrik långkörare. Inte ens i ”No time to die”, när James Bond äntligen pensionerat sig och dragit sig tillbaka på Jamaica får han vara i fred – utan dras obönhörligt åter in i de actionfyllda händelsernas centrum.

ANNONS

Bond vore nu inte James Bond om han inte räddade världen. Än en gång får han ett uppdrag, utsätter sig för livsfara och får visa sin skicklighet.

När Craig nu tackar för sig som Bond är den stora frågan: vem ska nu tillsammans med M rädda världen åt oss? Ska det bli en kvinna, en transperson, en svart man? Ska vi se filmer om den unge James Bond, inspirerade av ”Silverfena” med flera böcker i serien? Spekulationerna är i full gång – samtidigt som rollfiguren framstod som otidsenlig och närmast stötande redan innan #metoo.

LÄS MER:Recension: ”No time to die” i regi av Cary Joji Fukunaga

Kanske är det helt enkelt dags för rollfiguren att gå i pension, givet de mindre utmanande ramar som ges? I storfilmer som ”Black Panther”, ”Joker”, ”Blade” och ”Black widow” slipper manusförfattare och skådespelare förhålla sig till romanförlagor och unken kvinnosyn. På radio hör jag en hängiven Bond-fantast förklara att agenten dessutom aldrig skulle kunna spelas av en kvinna – av rättighetsskäl.

LÄS MER:Daniel Craig om sista Bondfilmen: Underbar

En dödsföraktande, snobbig, sexuellt sadistisk kvinna med rätt att döda, som behandlar alla män som flockas omkring henne om objekt och kör sönder skurkarna i snabba lyxbilar av senaste årsmodell skulle väl dessutom kännas som en lite tunn, parodisk rollfigur idag? En Egalias dotter i lyxförpackning. Bondbruden som tog över och likt bakgrunds-sångerskan äntligen fick upprättelse som världsartist? Rollfiguren anses nog inte heller kommersiellt gångbar i det Hollywood som baserar sina kalkyler på amerikanska tonårskillars smak och där Bondsuccén ”Åskbollen” (1965) spelat in lika mycket som ”Sagan om ringen”-trilogin. För att inte tala om ”Skyfall”.

ANNONS

LÄS MER:James Bond-filmerna – från bäst till sämst

Att anlita Phoebe Waller-Bridge som skapat tv-serier som ”Fleabag” som medförfattare till ”No time to die” är hursomhelst ett snilledrag. Som hon ser det behöver en Bondfilm inte vara misogyn bara för att huvudpersonen är det. Bara en gång tidigare har en kvinna lyfts fram i manus-grabbgänget bakom Bond. Det var Johanna Harwood, som var med och skrev ”Agent 007...med rätt att döda” (1962) och ”Agent 007 ...ser rött” (1963). Sin insats i ”Goldfinger” (1964) fick hon inte ens med i eftertexterna.

På liknande sätt som Donald Draper i den amerikanska TV-serien ”Mad Men” tydliggör James Bond patriarkatet i sin samtid. Rollfigurens misogyni är igenkännbar – samtidigt som Bondbrudarna, hur infantiliserade de än må ha varit i tidiga filmer, ändå inte är några frigida hemmafruar. Istället utmanar de, ifrågasätter, lever livet, dödar och låta sig dödas.

Läs mer av Maria Domellöf-Wik:

LÄS MER:SVT:s nya genusprogram är fördummande

LÄS MER:Varför blir jag inte mer berörd av bekännelserna?

LÄS MER:Brasserie Lipp – Här lekte Göteborgs jetset

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS