När talibanerna sist hade makten i Afghanistan, 1996-2001, var brutala kroppsstraff och offentliga avrättningar vardag.
Efter fundamentaliströrelsens maktövertagande i augusti fruktar många en återgång till en liknande rättsskipning, farhågor som fått näring av högste ledaren Hibatullah Akhundzadas löfte om att sharialagar ska råda i landet.
Sharia är islamisk lag och rättspraxis, som bygger dels på Koranen, dels på rättslärdas tolkningar. Många muslimska länder har inslag av sharia i sin lagstiftning, i synnerhet i exempelvis diktaturen Saudiarabien, där lagarna helt bygger på wahhabismen, med mycket brutal rättsskipning. I andra länder har sharia mer fungerat som en inspiration.
Lärdomar från 90-talet
Talibanernas syn på sharia ligger nära den saudiska tolkningen, enligt Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Samtidigt pågår nu en inre strid mellan kretsen kring det terrorstämplade Haqqaninätverket, med kopplingar till al-Qaida, och den mer återhållsamma falang som hållit i fredssamtalen i Doha och ibland kallas "talibanerna 2.0".
– Bara det faktum att det dröjde två-tre veckor innan de gick ut med sitt övergångsstyre visar att det pågår en maktkamp, säger han.
– Dohagrenen har dragit lärdomar från 90-talet och resonerat som så att det inte går att ha konflikter med allt och alla. Men på marken finns Haqqaninätverket, som fört den militära kampen. Hur de kommer att förhålla sig till Dohagrenen beror på hur framgångsrik charmoffensiven mot omvärlden är.
Vittnesmål om illdåd
Trots den polerade ytan kommer vittnesmål från runt om i landet om illdåd som ska ha begåtts av talibaner. I Ghorprovinsen mördades och lemlästades en höggravid kvinnlig polis häromdagen, rapporterar brittiska BBC, och i juli dödades nio hazarer i Ghazniprovinsen, enligt människorättsgruppen Amnesty. Tre av dem ska ha torterats till döds, en av dem blev svårt knivskuren och strypt med sin egen scarf.
– Jag tror att vi kommer att få se rätt mycket av det här. Kanske inte offentligt, utan att man försöker dölja det. I Dohagrenen är de väldigt känsliga för hur omvärlden ser på dem, så inledningsvis kommer man att försöka dämpa de här sidorna, säger Fazlhashemi.
Bokstavstrogen tolkning
– Men jag har svårt att se hur man ska behålla sin integritet om man inte agerar i enlighet med den bokstavstrogna tolkningstraditionen, när man nu har talat så mycket om det islamiska emiratet, fortsätter han.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Ordet taliban betyder ursprungligen student eller sökare på pashtunernas språk pashto.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.
Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 gick talibanerna återigen in i presidentpalatset i Kabul, och rörelsen kontrollerar nu Afghanistan.