För två veckor sen kom nyheten om Apples planer på att installera ett barnporrfilter i alla sina telefoner, surfplattor och datorer. Förändringen rullas först ut på den amerikanska marknaden och beräknas vara i bruk innan slutet av 2021. När det kommer till Sverige är ännu inte klart.
Planen är att skanna alla bilder som skickas i meddelanden till och från barn och varna föräldrarna om det förekommer naket innehåll. Dessutom ska alla bilder som laddas upp i Apples molntjänst sökas av och matchas mot en databas med kända bilder på försvunna eller utsatta barn.
LÄS MER:Apple ska söka övergreppsbilder
Får maskinvaran en exakt träff kommer en människa att granska bilden för att verifiera och skicka vidare fallet till organisationer som arbetar mot barnpornografi som sedan rapporterar in det till myndigheter. Uppsåtet är oklanderligt.
Vilken vuxen människa med ett barn i sin närhet känner inte en instinktiv skräck över att något skulle hända det? Vem skulle inte vilja göra sitt yttersta för att förövare ska lagföras? Dessutom, den som inte har begått något brott har inte heller något att oroa sig för, eller hur?
Men det är stor skillnad på att spana på en misstänkt person och att ett företag massövervakar en hel befolkning.
I USA har nyheten väckt en stor debatt – den borde vi föra också här.
För om filtret kan tränas att känna igen barnpornografi, kan det också tränas till att känna igen populära satirbilder i en diktatur, eller hbtq-material i ett land där homosexualitet är förbjudet. Det är ett hot mot yttrandefriheten som borde mana till eftertanke i en värld där allt fler länder går i en mer totalitär riktning.
Steget är långt från Apples egen hållning 2016. Då vägrade företaget hjälpa FBI att låsa upp en enda Iphone som tillhört en de inblandade i en masskjutning i San Bernardino i Kalifornien där fjorton människor mördades, eftersom det skulle kunna innebära ett farligt prejudikat.
LÄS MER:Nya bud – så vill Google skydda unga online
I dag bygger de själva en infrastruktur som bara väntar på att bli missbrukat, något företagets egna anställda också varnar för.
Apple har bestämt slagit fast att de kommer att vägra låta länder använda mjukvaran för att spionera på sin befolkning. Samtidigt visade en en granskning av New York Times från maj i år att företaget är ett av dem som gått längst för att gå Kina till mötes, bland annat genom att blocka tiotusentals appar från till exempel nyhetssajter och krypterade meddelandetjänster i kinesiska Appstore.
LÄS MER:Kongressen: Techjättarna är för mäktiga
Att nyheten inte har fått större genomslag i Sverige är kanske ett tecken på att integritet är hopplöst ute. Själva delar vi ju frivilligt med oss av platsdata och bilder på oss själva och närstående i sociala medier som kan användas för att kartlägga liv ner i minsta detalj. Självklart tar vi med oss de små maskinerna ända in på toaletten.
Kanske får vi sätta hoppet till att lagstiftarna är mer nyktra än vad vi som privatpersoner lyckas vara.
På EU-nivå har danska kommissionären Margrethe Vestager visat att det går att ta i med hårdhandskarna mot nätjättar som hanterar personlig data allt för lättvindigt och faktiskt drivit fram regleringar. För det måste inte vara såhär.
Företag ska inte agera privat polis i våra telefoner.
Läs fler kulturkrönikor av Victoria Greve:
LÄS MER:Mötesplatsen blev tillhåll för fula gubbar
LÄS MER:Glöm swish – nu är ensamjournalisterna trendiga
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
