– Vi måste stödja människor i Afghanistan, utan att stödja talibanerna.
Så sade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) under söndagen och gav arbetet som Svenska Afghanistankommittén utförde under det förra talibanstyret som exempel.
Men det är inte helt lätt.
– Det finns svårigheter och det beror på vilket slags styre talibanerna kommer att upprätta, säger Afghanistankännaren Anders Fänge som var SAK:s platschef förra gången talibanerna hade makten.
Delvis mer liberala
Under det förra styret, från 1996 till 2001 när USA gick in i landet, var talibanrörelsen väldigt kvinnofientlig och hårdför. Men det finns anledning att tro att de mjukats upp något.
– Ledarna är 20 år äldre och har lång erfarenhet från internationell politik. Det finns en uppfattning om att de blivit lite mer toleranta och liberala, relativt sett, än de var på 90-talet, säger Fänge till TT.
Det gäller det politiska ledarskiktet. Den militära delen är fortfarande väldigt rigid i sin tolkning av den islamiska lagen.
– Där finns det mer hårdföra typer som nog i mångt och mycket går samma linje som de hade förr. Så frågan är om det kommer bli någon kompromiss mellan dessa linjer eller om någon utav dem kommer dominera den framtida talibanregeringen, säger Anders Fänge till TT.
Kan ta biståndspengar
Afghanistan är ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Vissa länder har redan avsvurit framtida bistånd till ett land under talibanstyre.
Enligt Ann Linde ska det svenska engagemanget för afghanernas framtid fortsätta. Men inte en svensk krona ska gå till talibanerna. Är det möjligt när de har makten?
– Hittills har det gått, men det blir väl rent av så att talibanerna kommer att styra myndigheterna. Då blir det väldigt svårt att till exempel upprätthålla skolgången för de sju miljoner barn som nu får utbildning utan att pengar ska gå till talibanerna, säger Fänge.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.