Recension: ”Sommar i P1” – Hanna Wallensteen

Hanna Wallensteen gör en lång men tankeväckande reflektion kring rasismen, ångesten och minoritetsstressen hon stött på i ett helt liv som adoptivbarn.

ANNONS

LÄS MER:Recension: ”Sommar i P1” – Peter Jöback

”Vi måste andas för att leva”. Så inleder Hanna Wallensteen sitt ”Sommar i P1”, samtidigt som hon drar liknelser till både George Floyd och coronapandemin. Hon har redan efter första meningen gjort sitt psykolog- och föreläsarethos tydligt och därefter följer en närmast personlig historia som är tätt packad med både professionella och stilistiska reflektioner.

Hanna Wallensteen är legitimerad psykolog och föreläsare. Hon blev som barn adopterad från Etiopien till Sverige och hennes sommarprat är en historia om att bo ett helt liv i ett land men att varje dag känna att samhället inte tycker att man hör hemma här. Det är en historia om minoritetsstress och hennes egna relation till den.

ANNONS

LÄS MER:Sommar i P1: Kristina "Keyyo" Petrushina

Minoritetsstress alltså – det centrala begreppet i Hanna Wallensteens sommarprat? Begreppet myntades 2003 av Ilan H Meyer i USA, som ville förklara den stress en människa från nedvärderad samhällsgrupp kan uppleva. Det vill säga den oro som till exempel homosexuella eller svarta kan känna känna inför att möta negativa föreställningar baserad på sin grupptillhörighet.

Som adopterad från Etiopien har Hanna upplevt ett helt liv av minoritetsstress och i sitt sommarprat vill hon att vi ska förstå vad det är och vad det handlar om.

LÄS MER:Sommar i P1: Nina Burton

Vem?

  • Hanna Wallensteen är legitimerad psykolog och föreläsare.
  • Driver en egen klinik där hon riktar in sig på normer, rasism, minoritetsstress och adoption.
  • Född 1971 i Etiopien, uppväxt i Luthagen i Uppsala. Nu mera bosatt i Stockholm.
  • Debuterar som Sommarvärd.
  • Musik i programmet: Aretha Franklin: ”Think”, Destiny’s Child: ”Indepedent Woman”, Shaggy: ”Boombastic” m.m.

Det handlar bland om det där håret som de andra barnen tyckte såg ut som ”stålull”, hur första pojkvännens mamma inte vill att de ska få barn för att ”blandblod får det svårt i svenska skolor”, det handlar... kanske inte nödvändigtvis om att en rasist skriker glåpord efter henne på tågstationen, utan om alla som sitter tysta när han gör det.

Hon framför sitt sommarprat med en föreläsares retorik. Är generös med konstpauser, drar liknelser till både det ena och det andra, kör ibland något spoken word-liknande och fastnar ibland i analyserna. Det kan vara så att vissa partier behövs lyssnas om för att man verkligen ska hänga med. Men helt ärligt, vad gör väl det?

ANNONS

LÄS MER:Starka reaktioner när Mathilda Hofling berättar om övergrepp

Hanna framför denna egentligen ångestfyllda historia med glimten i ögat. Hon är trygg med berättelsen och har lärt sig att reflektera och acceptera den.

Hanna Wallensteen har i sitt ”Sommar i P1” lärt oss om minoritetsstress på kanske det mest pedagogiska sätt. Genom att få oss att uppleva den genom henne.

Sommarpratare 20/7:

Henrik Ekman, biolog, miljöjournalist

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS