Många av hennes aktivistvänner har redan lämnat Afghanistan. USA håller på att dra tillbaka sina sista soldater och oron växer över att de afghanska styrkorna inte ska kunna hålla talibanrörelsen stången. Den senaste tiden har hårda strider rasat sedan den militanta gruppen flyttat fram sina positioner.
Men Laila Haidari, som har grundat ett rehabiliteringscenter för narkomaner, planerar inte att lämna Afghanistan i första taget.
– Hur skulle jag kunna göra det lättvindigt, det här är min identitet, säger Haidari som brukar kallas mamma av de missbrukare hon hjälper.
– Talibanerna ser drogmissbrukare som brottslingar som ska ställas inför rätta och skickas i fängelse, inte som personer med en sjukdom.
Producerar heroin
Under talibanstyret var opiumodling förbjudet i Afghanistan. Men sedan rörelsen störtades av den USA-ledda invasionen 2001 har exporten av heroin försett den med stora summor som finansierar dess uppror mot staten.
Afghanistan står för 90 procent av världens heroinproduktion. Dessutom tillverkas mer och mer metamfetamin, då drogen innehåller efedrin som utvinns från efedraväxten som växer vilt i landet.
Omkring 11 procent av de runt 34 miljoner invånarna beräknas vara narkotikamissbrukare, varav fyra–sex procent är beroende av tyngre substanser.
När Haidari återvände till Afghanistan från Iran hittade hon en dag sin bror Hakim under en bro i Kabul. Där levde han och andra heroinmissbrukare intill flodens smutsbruna vatten.
Hon bestämde sig för att något behövde göras för att rädda brodern och de andra utslagna männen, som hon beskriver som levande döda. Haidari startade ett rehabiliteringscenter och tillämpade anonyma narkomaners tolvstegsprogram.
Sedan dess har hon hjälpt hundratals människor att bli drogfria.
– När jag började uppskattade man att det fanns omkring 5 000 missbrukare i landet, de yngsta mellan 15 och 18 år. I dag ökar antalet och framförallt faller tio- till tolvåriga barn offer.
Bryter normer
Haidari driver också restaurangen Taj Begum, populär hos hazarer – en folkgrupp som förföljdes under talibanåren och som nu står inför en ny våldsvåg. Som en kvinna som gillar att köra bil snabbt och högljutt sjunga med till radion med sina vänner vet Haidari att det finns mycket som kan försätta henne i fara.
De senaste månaderna har flera högprofilerade kvinnor, inklusive aktivister, domare och journalister, mördats. Den amerikanska och den afghanska regeringen har lagt skulden på talibanerna.
– Kan talibanerna acceptera mig? Jag täcker inte håret, röker och pratar med män. Jag har tagit emot många hot tidigare. Nu är talibanerna det enda hotet.
Haidari ser ingen fred i sikte.
– Talibanerna dödade människor för 20 år sedan. Nu attackerar de distrikten. När de kommer hit så måste vi slåss, säger hon.
Fakta: Afghanistan
Afghanistan är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Krig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att bygga upp landet har sedan dess kantats av våldsdåd och bakslag.
Efter sitt tillträde som USA:s president i januari lovade Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan före den 11 september 2021, 20-årsdagen av terrordåden.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI