Fanny Wijk spenderade torsdagens kulturkrönika i GP med att raljera över dagens ”hopplöst töntiga” ungdomsgeneration och hur kulturen kommer få lida av deras tråkighet. Unga super för lite, och då alkohol tydligen är den främsta formen av risktagande, kommer kulturen bli innovationslös.
Fanny och jag tillhör samma generation – den sista som växte upp med en nu utdaterad alkoholkultur. Vi var tonåringar precis innan ungas alkoholkonsumtion började falla som en sten.
LÄS MER:Läkare efterlyser konkreta åtgärder mot elsparkcyklar
Medan Fanny verkar se tillbaka på sina tonår med fyllan som verktyg för självförverkligande minns jag något annat. Jag minns hur osäkerhet och grupptryck blev till en cocktail som mer handlade om en pubertal statuspositionering som manifesterades under fyllans självbedrägeri.
Min ungdoms alkoholkultur handlade inte om självförverkligande. Det handlade om att forma människor in i begränsade ramar, normer och förväntningar.
Som man minns jag inte minst att det var på fyllan som pojkar skulle visa sig vara män. Det var i alkoholkulturen som toxiska ideal om maskulinitet, aggression och mäns orättfärdiga rätt till kvinnors kroppar befästes.
Min ungdoms alkoholkultur handlade inte om självförverkligande. Det handlade om att forma människor in i begränsade ramar, normer och förväntningar. Redan för tio år sedan visade en YouGov-undersökning på uppdrag av IOGT-NTO:s ungdomsförbund att inte ens hälften i åldersgruppen 16–19 uppskattade känslan av berusning, men att normer och förväntningar gör att beslutet fattas åt dem.
LÄS MER:Andras semesterdrickande problem för många
Vilken tur då att vi nu har en ungdomsgeneration som är tryggare i sig själv och mer medveten och mån om sin omgivning. Jag tror inte att det är någon slump att det är samma generation som så tydligt står i fronten för miljömedvetenhet och klimatkamp, HBTQ+-rättigheter, jämställdhet och antirasism som också väljer bort den alkoholkultur som stör och förstör så mycket.
Jag tror att fler och fler inser att upplevelser, relationer och gemenskap inte gynnas av att vara villkorad en drog.
Men istället för att förstå ungas nykterhet i den kontexten väljer man att tolka det som ett uttryck för en påhittad nymoralism där unga knarkar trygghet och skaffar barn så fort de kan (vilket de för övrigt inte gör, föräldraåldern fortsätter att stiga).
Men det är ju klart, det finns ju inget som är så fräscht som när vuxna människor dömer ungdomar som töntiga.
LÄS MER:Solidaritet har alltid varit grunden i svensk narkotikapolitik
Jag tror att fler och fler inser att upplevelser, relationer och gemenskap inte gynnas av att vara villkorad en drog. Men i oförståelsen för det väljer Fanny att reproducera en härsken trop; att det är endast på fyllan som livet levs.
Det är en ny och bättre kultur som skönjas, Fanny. Kom in i matchen.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
