Klockan var 15.30 på fredagen i ett lite disigt och blåsigt Carbis Bay Beach i sydvästra England. Den ceremoniella bilden innebar början på G7-mötet som ska handla om pandemin, ekonomin, klimatet, Ryssland, Kina och andra stora frågor som påverkar och där de ekonomiskt starkaste och mest avancerade demokratierna kan göra en global skillnad.
G7 bildades i efterspelet till oljekrisen på 1970-talet som ett informellt forum för att samla ledarna för världens viktigaste industriländer Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och USA. Efter kalla krigets slut på 1990-talet bjöds även Ryssland in till toppmötena, och gruppen kallades G8. I samband med finanskrisens utbrott 2008 vidgades kretsen när även ett dussin stora stora tillväxt- och utvecklingsländer deltog. Den gruppen fick namnet G20.
Ryssland är uteslutet sedan annekteringen av Krim och krigsutbrottet i östra Ukraina 2014. USA:s förre president Donald Trump hade en speciell relation till Vladimir Putin. Han tyckte det var naturligt att även ryssen fick vara med, men övriga protesterade. När Trump fanns vid bordet förvandlades det till ett krismöte.
Fokus på samarbete
Med Joe Biden är stämningen en helt annan, mer avslappnad och fokuserad på samarbete, inte splittring. Den ceremoniella bilden på sju män och två kvinnor, inklusive Europeiska rådets och EU-kommissionens ordföranden, innebar början på G7-gruppens möte som pågår fram till på söndag. Förra årets toppmöte avbröts på grund av pandemin, senast G7-ledarna möttes fysiskt var 2019 i Biarritz i Frankrike.
– Det är verkligen underbart att se er alla personligen, sa Boris Johnson när ledarna hade satt sig vid ett runt bord. Världen har gått igenom den mest eländiga pandemin som våra länder har mött under våra liv.
Mötet är viktigt, enligt premiärministern:
– Vi måste lära oss av pandemin, vi måste se till att vi inte upprepar några av de fel som vi utan tvekan har gjort under de senaste 18 månaderna eller så.
Han tillade, rapporterar BBC, att ländernas ekonomier behöver återhämta sig och han trodde att de har potential att studsa tillbaka och att det finns skäl att vara optimistisk. Men, varnade han, vi får inte upprepa misstagen från den tidigare finanskrisen när återhämtningen inte skedde i alla delar av samhället. Det riskerar att vara ett bestående ärr av ojämlikheter, befarade han.
Vaccindoser till fattigare länder
Bekämpning av pandemin, ekonomiernas återhämtning och klimatförändringar är prioriterade frågor bakom stängda dörrar i Cornwall. Storbritannien har meddelat att de kommer att donera minst 100 miljoner doser av vaccin inom det närmaste året. Det finns en förhoppning om att G7-länderna ska donera minst en miljard doser till fattigare länder som inte har kommit tillnärmelsevis så långt i skyddet av sina medborgare.
Globala säkerhets- och handelsfrågor, särskilt Ryssland och Kina, väntas också få utrymme på mötet både formellt och i bilaterala diskussioner.
Medverkar gör EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Inbjudna som gäster är även ledare från Australien, Sydafrika och Sydkorea. Vid-18-tiden hade dagens möte avbrutits för middag med drottningen och den kungliga familjen.
Åter till frågan i ingressen, om G7 har betydelse i världen. Svaret är definitivt ja, men kanske minskande beroende på utvecklingen. Den största osäkerheten är Kina, en jättelik enpartistat, militär stormakt och ekonomisk supermakt, som trotsar västs anklagelser om grova brott mot mänskliga och demokratiska rättigheter, mot minoriteter och oliktänkande. Till det kommer ett auktoritärt och aggressivt Ryssland under Vladimir Putin.
Det är farliga utanförskap i den globala gemenskapen. Det är inte konstigt att det är ödesfrågor under helgens diskussioner i Cornwall.
