Replik
27/5 Stärk krisberedskapen – utan att urholka välfärden
Socialdemokraterna har under hela coronapandemin gömt sig bakom myndigheter istället för att ta ansvar. Nu försöker de skylla sitt misslyckande på privatiseringar. Det är inte seriöst. Moderaterna vill att Sveriges beredskap ska bli bättre genom tydligt ansvar och starkare krisledning samt ett bättre samarbete med näringslivet gällande såväl produktion av samhällsviktiga varor som att använda kompetenta personer i krisberedskapen.
Det är ett faktum att allt mer resurser i samhället har flyttats från det offentliga till privata aktörer de senaste åren. Den omvandlingen har skett under såväl rödgröna som borgerliga regeringar. I grunden har det varit framgångsrikt. Det har gett ett ökat utbud av varor och tjänster, högre tillgänglighet och en större valfrihet. Men, givetvis finns även undantag då privatiseringar har lett till negativa effekter.
Otillräcklig krisberedskap
Vi kan konstatera, ett drygt år in i den värsta globala krisen sedan andra världskriget, att svensk krisberedskap är otillräcklig. Orsaken är att staten inte ersatt de avvecklade strukturer vi hade under det kalla kriget med moderna alternativ. Det var huvudsakligen socialdemokratiska regeringar mellan åren 1994 och 2006 som stod för den avvecklingen.
Hade Sverige haft ett starkare civilt försvar när pandemin bröt ut förra året hade vi också stått bättre rustade att hantera den här krisen.
Vidare har den nuvarande regeringen ett stort ansvar för att utvecklingen av det civila försvaret gått mycket långsamt under de senaste sju åren. Hade Sverige haft ett starkare civilt försvar när pandemin bröt ut förra året hade vi också stått bättre rustade att hantera den här krisen.
Sverige behöver en modern krisberedskap som kan hantera en bredd av olika kriser. Moderaterna vill därför:
1. Inrätta ett nationellt säkerhetsråd för bättre krisledning
Krislagstiftning och ansvarsförhållanden behöver tydliggöras. Krisledningen ska stärkas genom att inrätta ett nationellt säkerhetsråd som är knutet direkt till statsministern. Det behövs för att kunna hantera stora kriser som påverkar flera samhällssektorer och geografiska områden.
2. Stärka samarbetet med näringslivet
Samarbetet med näringslivet ska bli bättre genom att skapa ett ramverk för samverkan. Detta så att näringslivet ska kunna ställa om produktion till samhällsviktiga varor och bidra med kompetenta personer till svensk krisberedskap.
3. Stärka Sveriges försörjningsberedskap
Staten måste ta ett större ansvar för att det finns moderna lager för viktigare varor som livsmedel, drivmedel och läkemedel. Samarbetet med våra nordiska grannar och länderna inom EU måste bli bättre vid kriser. Sverige ska aktivt driva frågan att stärka den gemensamma beredskapen.
Det är oseriöst att som socialdemokraterna Niklas Karlsson och Daniel Färm använda frågan om Sveriges krisberedskap som slagträ i en förenklad debatt om privat kontra offentligt ägande. Vad Sverige behöver är ett helhetstänkande där vi utgår från verkligheten och där alla delar av samhället bidrar till en starkare beredskap.
Pål Jonson (M), försvarspolitisk talesperson
Lars Hjälmered (M), näringspolitisk talesperson