Roman Protasevitj och hans flickvän Sofia Sapega var på väg från Aten till Vilnius men greps i söndags sedan regimen i Belarus tvingat ner planet i Minsk. Dagen därpå släpptes ett videoklipp i vilket den regimkritiske Protasevitj säger att han medverkat till att organisera massprotester i Minsk – ett "erkännande" som hans allierade har avfärdat som framtvingat.
Nu har även ett videoklipp med Sofia Sapega offentliggjorts. Myndigheterna har meddelat att hon sitter häktad hos säkerhetstjänsten KGB och kommer att hållas frihetsberövad i två månader. I videon säger den 23-åriga juridikstudenten, som är rysk medborgare, att hon är redaktör för en kanal i meddelandetjänsten Telegram där information publiceras om belarusiska poliser – vilket är ett brott i Belarus.
Avfärdar uttalande
Kritiker är övertygade om att även denna utsaga har tvingats fram. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja skriver på Twitter att Sapega tycks vara under psykisk press. Och Sapegas mamma Anna Duditj tvivlar på att dottern har kunnat tala fritt i videoklippet, som publicerats i en regeringstrogen kanal i Telegram.
– Till och med mina vänner har ringt mig och sagt att hon inte är sig lik. Hon vacklar, ögonen tittar upp i himlen som om hon är rädd att glömma något, säger Anna Duditj till BBC.
– Jag förstorade videon så mycket jag kunde. Hon verkar vara okej. Vi packar varma kläder nu, vi kommer att åka till Minsk. Jag ska försöka ge henne ett paket, hon hade bara en tunn jacka med sig.
Sapegas mamma har till nyhetsbyrån Reuters sagt att hennes dotter är oskyldig och råkade befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. Sapega studerar juridik på ett universitet i Litauens huvudstad Vilnius. Hon och Protasevitj var på väg dit efter att ha semestrat i Grekland och Sapega skulle snart försvara sin masteruppsats inför sin examen.
"Rädda honom"
Tidigare har föräldrarna till Protasevitj uttryckt oro för att sonen ska torteras i händerna på den belarusiska regimen. Mamman Natalia Protasevitj uppger att hon inte har kunnat sova sedan sonen greps.
– Jag ber hela det internationella samfundet att rädda honom, säger hon i en tårfylld intervju med nyhetsbyrån AFP i Polen.
– Han är bara en journalist, han är bara ett barn men snälla, snälla... Jag ber om hjälp. Snälla rädda honom. De kommer att döda honom därinne.
Sofia Eriksson/TT
Fakta: Auktoritärt styre
Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.
Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.
På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.
Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.
I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.
Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.
Källa: Landguiden/UI