Det återstår omfattande meningsskiljaktigheter mellan länderna om hur man ska kunna återuppta det kärnenergiavtal som Iran fattade med de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland 2015.
Iran och USA har hållit indirekta samtal i Wien, som lett till en del framsteg, men enligt USA:s utrikesdepartement kommer det att krävas flera samtalsrundor, och även då är det oklart om man kommer överens.
– Vi är inte i närheten av något avslut av de förhandlingarna. Resultatet är fortsatt oklart. Vi har gjort en del framsteg, säger en högt uppsatt person på departementet i ett konferenssamtal.
Sanktioner och begränsningar
De stora frågorna är dels vilka av USA:s sanktioner på Iran som ska lyftas, dels vilka steg Iran bör ta för att begränsa sin urananriktningskapacitet.
Iran har i ett avsteg från det internationella kärnenergiavtal – som USA valde att lämna under president Donald Trumps regering – installerat nästan 1 400 avancerade centrifuger för urananrikningen.
Underjordisk anläggning
Enligt en rapport från atomenergiorganet IAEA rör det sig om centrifuger av typen IR-2m och IR-4, som är på plats i den underjordiska kärnanläggningen i Natanz.
Iran började nyligen anrika uran till en renhetsgrad på 60 procent, och har även gjort en rad andra avsteg från överenskommelsen.
Många kärnkraftsreaktorer behöver anrikning av uran, där andelen av isotopen U-235 höjs. Naturligt uran innehåller bara cirka 0,7 procent (där resten främst är U-238). Vanligtvis krävs 3–5 procent för kärnkraftverk, medan de flesta kärnvapen har en andel på över 85 procent.
Enligt kärnenergiavtalet får landet bland annat bara anrika uran till en renhetsgrad om 3,67 procent. Iran ser sig dock inte bundet av överenskommelsen sedan USA drog sig ur avtalet 2018 och återinförde sanktioner.