Nyheten om lyxmiddagarna i världens kulinariska huvudstad Paris har rönt betydligt större uppmärksamhet än de nya lagförslagen om slöjan som den franska senaten röstade igenom samtidigt.
Senaten, där högern har majoritet har antagit en ny ”separatistlag”, som innebär att slöjan blir förbjuden för alla under 18 år, att mammor som ska följa sina barn på skolutflykt förbjuds bäras slöja, och att heltäckande burkini förbjuds på offentliga bad. Nationalförsamlingen ska nu rösta och president Macrons parti är nytt och väldigt splittrat i frågan. Utgången är oviss.
En namninsamling som i skrivande samlat in över 17 000 underskriften kräver att lagförslaget dras tillbaka.
Men istället för detta intrång i religionsfriheten har världen fokuserat på annat. Flödande champagne och obligatoriskt borttagande av munskydd som nyhetssajten M6info avslöjade om på hemliga lyxrestauranger har fått en corona-nedstängd värld att höja på ögonbrynen. För en lag om slöjan är väl inget nytt?
Det stämmer till viss del. Redan 2004 gick den första lagen igenom, den som förbjuder slöjan i den offentliga skolan i Frankrike. I ”Slöjans politik” (Tankekraft 2010) av Joan Wallach Scott analyseras lagen utifrån ett intersektionellt perspektiv och visar hur lagen redan då snarare skärpt än underlättat samexistensen mellan olika religiösa och kulturella grupper i det franska samhället. 2010 röstade den franska senaten igenom lagen som förbjuder heltäckande slöja på offentliga platser. Nu – 2021 – tas ytterligare steg. Med nya konflikter som följd.
Protesterna är i full gång. På det mycket populära instagramkontot ”Muslimgirl” läggs en video upp på en kvinna under texten ”I live in France and I am only 17”. Vi ser hur tjejen tar av sig slöjan, blottar undersjalen, för att sedan ta på sig en keps och en hoodie. Inte ett hårstrå skymtas. Det är som att hon säger till oss att hon aldrig kommer visa sitt hår, att hon aldrig kommer låta sig kuvas. Samtidigt som kepsen och hoodien är plagg som vem som helst får bära utan påföljd. En namninsamling som i skrivande samlat in över 17 000 underskriften kräver att lagförslaget dras tillbaka. På Instagram ser jag den beslöjade amerikanska kongressledamoten Ilhan Omar lägga ut ett stödmeddelande till sina systrar i Frankrike. Den populära komikern Yassine Belattar gör i ett vida delat klipp ett debattinlägg om huruvida katolicismen är kompatibel med Franska Republiken, som på en och samma gång visar hur absurd och hur normaliserad den fientliga diskursen mot muslimer och islam är.
Efter valet var det flera kommuner där SD är i ledande ställning som försökte förbjuda slöjan.
Många liberaler i Europa pratar ofta om Ungern och Polen som kontinentens mest högerradikala länder. Om de nya lagarna går igenom har inget annat land i Europa gått så långt som Frankrike i lagstadgad stigmatisering av muslimer.
Vad innebär detta i form av inspirationsmaterial för andra länder? I början av februari i år röstade fullmäktige i Trelleborg igenom förslaget om obligatorisk handskakning vid anställning på kommunen. Förslaget kom från SD och stöddes av Moderaterna. Detta mitt under brinnande pandemi då det anses närmast kriminellt att skaka hand. Efter valet var det flera kommuner där SD är i ledande ställning som försökte förbjuda slöjan. I Skurup ledde det till en infekterad debatt, en avstängd rektor och konflikter mellan elever på skolan. Förmodligen kommer frågan lyftas igen i kommande valrörelse.
I Umeå träffar jag fotografen Elin Berge, vi pratar om hennes bok ”Slöjor” (2006), En fotobok som nyfiket tittade på kvinnor som bar slöjan och varför. ”Hade jag kunnat göra den idag” frågar hon sig?
Läs mer av America-Vera Zavala:
LÄS MER:Handeln på börsen gör fortfarande de rika rikare
LÄS MER:De stulna barnen från Chile har tvingats leva i en svensk lögn
LÄS MER:Jag tror att Mia Farrow ljuger – men jag tror inte heller på Allen
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
