Återvinning är nödvändigt för mode- och textilbranschen. Klädmärket Heijne på bilden använder bara restprodukter och naturmaterial. Arkivbild.
Återvinning är nödvändigt för mode- och textilbranschen. Klädmärket Heijne på bilden använder bara restprodukter och naturmaterial. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Framtidens modejobb finns inom återvinning

Framtidsjobben i modebranschen är de som tittar bakåt och tar vara på det som redan finns. I takt med att återvinning av kläder växer ökar behovet av nya kompetenser.

ANNONS

Varje år slänger vi flera ton kläder och textil. Men synen på det som nu sorteras som avfall håller på att skifta, från skräp till värdefull råvara, och det ställer krav på mode- och textilbranschen. De nya jobben, och vägen framåt, finns inom återvinning.

– Det här är i början av att blir en stor bransch och en stor möjlighet att starta nya företag och skapa nya arbetstillfällen, säger Christian Lundell, vd för Nordiska textilakademin som driver yrkesutbildningar för textilbranschen.

Varje år slänger vi i snitt 7,5 kilo kläder och textil per person i soporna där de går direkt till förbränning. 2025 träder EU:s avfallsdirektiv i kraft och då väntas det bli krav på separat insamling av textilavfall.

ANNONS

Nya jobb

Ett förslag om producentansvar för textil är ute på remiss. Producentansvaret ska säkerställa att textil samlas in separat för återanvändning, återvinning och avfallshantering. Christian Lundell ser öppningar för nya arbetstillfällen i alla led.

– Det är ofantliga flöden som ska hanteras. Hur blir systemet för hur vi ska sortera? Det kommer att krävas en helt ny logistiksektor.

Vad kommer att kunna användas igen? Vad kan återvinnas och vad är avfall? Redan i dag finns det folk som arbetar som textilsorterare och textilvärderare och den typen av yrken kommer att bli vanligare, tror Christian Lundell.

– Basyrket kanske är textilsorterare och värderare nästa steg. Man skulle kunna jämföra med antikviteter – tänk ett Textilrundan i stället för Antikrundan!

Sverige ligger långt fram i arbetet med en hållbar textil- och modebransch. I Malmö finns Siptex, en maskin som optiskt kan sortera textil efter fiber och företaget Renewcell som återvinner textil bygger ut sin verksamheten med ytterligare en stor anläggning. Och allt fler börjar upptäcka att det finns pengar att tjäna på den nya råvaran. Andra framtidsyrken som Christian Lundell kan tänka sig är återvinningsinnovatör och cirkulär affärsutvecklare.

– Det här är en bransch som är superspännande. Det är alltid intressant att se hur riskkapitalisterna agerar och Nordic capitals köpte nyligen en annan återvinnare – Sortera.

ANNONS

Omfattande forskning

Än så länge är det enklast att återvinna rena material som bomull, medan blandade material som bomull med elastan är svårare.

– Det forskas jättemycket på material. Det absolut sista alternativet ska vara att skickas till bränning, säger Christian Lundell som hoppas på fler jobb för en yrkeskategori som redan finns.

– Det bästa vore reparationssamhällets återkomst – att laga i första hand. I dag har de flesta av oss inte den kunskapen.

Han pekar på framgångarna för reparationsföretaget Repamera, som erbjuder reparationer om ändringssömnad på nätet.

– Det är en kombination av gammalt hantverk och en ny affärsmodell.

Ett annat företag som hittat sin nisch i den cirkulära ekonomin är Rekotex, som tar hand om tyg som annars i värsta fall skulle ha hamnat på ett avfallsberg.

– De jobbar med flera ledande varumärken som exempelvis Nudie Jeans. Tyger beställs långt innan plaggen sys och när man inte producerar så mycket plagg som planerat blir det material kvar på lagerhyllorna. Rekotex är en ny sorts tygagent för dessa överskottsmaterial.

Större fokus på tjänster som underlättar för kunderna att anpassa sig till en cirkulär ekonomi skulle också kunna vara en livlina för den ekonomiskt sargade fysiska handeln.

– Framtidens handel måste addera tjänster, till exempel reparationstjänster borde gynna den fysiska handeln, ett uthyrningsutbud eller ett kafé.

ANNONS

Att det finns ett utbud av cirkulära tjänster är avgörande för att vi ska ändra vårt konsumtionsbeteende, tror Christian Lundell.

– Om det finns andra tjänster kan vi konsumenter också ändra beteende. Om möjligheterna finns är det lättare att ändra sig.

Boel Holm/TT

Siptex, världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, finns i Malmö. Arkivbild.
Siptex, världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, finns i Malmö. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT
Repamera kombinerar gammalt hantverk med en ny affärsmodell. Här lagar Nuha Kafafi, Macheal Allazkanei, Mahmud Sheikh Alzor och Housam Zein kläder. Arkivbild.
Repamera kombinerar gammalt hantverk med en ny affärsmodell. Här lagar Nuha Kafafi, Macheal Allazkanei, Mahmud Sheikh Alzor och Housam Zein kläder. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta: Textilavfall

Enligt en studie som Svenska miljöemissionsdata (Smed) gjorde 2016 på uppdrag av Naturvårdsverket slänger svensken årligen över 7,5 kilo textilier om året. 3,8 kilo per person skänks till återanvändning.

Bomull är ett av de material som har störst klimatpåverkan. För att tillverka ett par jeans krävs det i snitt 6 200 liter vatten och för en t-shirt 2 600 liter.

Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS