Det började med en motion från tre SD-ledamöter, med förslaget att införa rutiner för att se till att alla som jobba inom äldreomsorgen i Göteborgs stad har tillräckliga svenskkunskaper. Bakgrunden var bland annat en rapport från Kommunal som visade att brister i svenska språket vållar oro och andra problem.
Inför behandlingen i kommunstyrelsen valde Socialdemokraterna inte – som oftast sker – att vifta bort SD-förslaget. I stället valde man att lägga till förslaget att införa ett språktest i samband med anställning samt att bredda förslaget så att det också ska omfatta anställda inom skola, förskola, fritids och funktionshinder.
Krisen gjorde bristen synlig
I fullmäktigedebatten på torsdagskvällen pekade Agneta Kjaerbeck (SD) på att pandemin gjort de problem hon och de två partikamraterna lyfte fram i sin motion ännu tydligare.
– Språkkunskaperna har inte räckt till under en svår kris. Viktiga samhällsfunktioner har tillåtits bli integrationsprojekt. Det vill vi ändra på, säger hon.
Jonas Attenius (S) medgav under debatten att Socialdemokraterna tagit för lätt på de här frågorna under partiets tid vid makten och att man nu omvärderat vikten av svenskkunskaper.
– För oss är det självklart att de som utbildar våra barn och tar hand om våra äldre ska kunna bra svenska. IVO, Kommunal, KPMG – alla har pekat på vilket problem språkförbistring medfört under pandemin. Ändå stoppas språkkrav, ytterst av Moderaterna. Det tyder på bristande förståelse för hur läget är, säger han.
”Moderaterna sätter stopp”
För han hade inget hopp om att förslaget om språkkrav skulle gå igenom – och konstaterade att det var tredje gången ”borgerligheten med Moderaterna i spetsen” sätter stopp för initiativet.
Även Demokraterna argumenterade för att införa språkkrav eller språktest vid anställning.
– Det är förvånande att alliansen inte stödjer något förslag för att göra någonting åt situationen. Vi måste öka tryggheten för våra omsorgstagare inom äldreomsorgen, säger Mariette Risberg (D).
Från alliansens sida var argumenten att språket är viktigt och att det redan i dag ställs krav, men att det inte innebär att det inte finns några problem.
– Får man bukt på problemen genom språktest? Nej, däremot riskerar det att bli administrativt krävande. Och bara för att en person klarar ett språktest är det inte säkert att han eller hon klarar kraven ute i verksamheten. Att avgöra personens lämplighet görs bäst av en rekryterande chef, inte av ett test, säger Kalle Bäck (KD).
En onödig quick fix
Karin Pleijel (MP) var inne på ett liknande resonemang.
– Ett språktest är ett quick fix som vi inte behöver här. Vi skulle riskera att förlora många som är väldigt bra på att ta hand om människor om vi inför detta. Däremot ska vi hjälpa och stötta dem som behöver förbättra sina språkkunskaper.
Mattias Tykesson (M) betonade att partiet tar språkkrav på stort allvar och lyfte fram att man både i budgeten för 2021 och i äldrenämnden slagit fast att personalen ska behärska svenska. Däremot vill man inte från kommuncentral nivå slå fast att det är genom ett test som språkkompetensen ska kontrolleras.
– Det kanske är en utmärkt metod för att kontrollera kunskaperna. Men vi anser att det ska vara upp till professionen utforma hur det ska se ut, säger Mattias Tykesson (M)
Och så fortsatte det. Om och om igen.
Efter en dryg timmes variation på samma tema gick Demokraternas Martin Wannholt in i debatten.
– Jag är väldigt besviken från samtliga från alliansen. För mig är det obegripligt varför ni inte kan ställa er bakom Socialdemokraternas yrkande. Det hade fört staden framåt, säger han.
Efter votering avslogs förslagen om att införa språkkrav och språktest vid anställning med röstsiffrorna 43-38.
LÄS MER:Kommunstyrelsen röstade ned krav på språktest
LÄS MER:Anställda inom äldreomsorgen ska få läsa upp sin svenska
