Stor oenighet om hur pensionerna ska förbättras

– Vi har ställt oss bakom inkomstpensionstillägget, men vi är väl medvetna om att det behövs mer, säger hon.

Det är skattesänkningar för pensionärer som är modellen för att snabbt förbättra för dagens pensioner, tycker Maria Malmer Stenegard.

– Det når bredare än inkomstpensionstillägget.

Fast pensionssystemet behöver också ses över. Malmer Stenegard understryker att det som pensionsgruppen hittills varit överens om, att höja pensionsåldern och förlänga arbetslivet, är det som gäller i första hand. När det gäller att få in mer pengar till pensionssystemet genom höjda avgifter vill hon inte ge något besked.

– Det är en fråga vi får titta på i pensionsgruppen.

Hon håller fram ett längre arbetsliv, där vi både måste in på arbetsmarknaden tidigare och måste jobba längre. Trots att det är impopulärt bland många grupper som hävdar att alla inte kan jobba längre.

– Jag tror att de flesta förstår att om medellivslängden ökar så är det svårt att behålla samma pensionsnivå och pensionsålder, säger Maria Malmer Stenegård.

Hon förstår att pensionärer är bestörta över att det kan bli så lite som 25 kronor för i inkomstpensionstillägg för vissa.

– Det blir alltid sådana marginaleffekter när man gör speciella tillägg, och det visste regeringen. Men vi ser det här tillägget som en tillfällig sak, detta bör lösas inom pensionssystemet.

Hon tycker att pensionssystemet i grund och botten är bra, men att mer pengar borde föras in i det. Det kan ske på olika sätt, förklarar hon. Dels genom att höja avgiften, dels genom att höja pensionsåldern. Kanske också genom att omfördela pengar från de sociala avgifterna.

– Avgiften till pensionssystemet sänktes för flera år sedan. Vi skulle kunna återställa pensionsavgiften till det den var från början, men det kan också behövas mer höjningar.

Hon förstår att många kan värja sig mot att behöva arbeta längre. Många yrken är tuffa, och så kommer det alltid att vara, konstaterar hon.

– Alla steg är inte tagna när det gäller pensionsåldern. Men ska vi ha ett pensionssystem som håller så bygger det på att vi för in medel medan vi arbetar.

När det gäller dagens pensionärer med låga pensioner så är det något pensionsgruppen får titta på, säger Martina Johansson.

– Inkomstpensionstillägget är ett kvitto på att pensionssystemet inte fungerar. Jag har väldigt stor förståelse för att folk är besvikna.

Höjningen är alldeles för liten, tycker hon, och det behövs rejäla höjningar för att få pensioner som går att leva på. V vill att vi ska få ut 80 procent av vår slutlön i pension.

– Problemet är att Sverige har bland de lägsta pensionerna. Svenska folket har tappat förtroendet för pensionssystemet.

Det behövs rejäla höjningar av avgiften till systemet, enligt Vänsterpartiet, som föreslagit det för riksdagen. Men det har röstats ned, förklarar hon.

Dadgostar tycker att avgiften till att börja med borde återställas till de 18,5 procent av lönen som var tänkt från början, i dag betalar vi bara in 17,2 procent. Men antagligen behövs mer rejäla höjningar, kanske till 19–20 procent.

Att lösa pensionsfrågan genom att vi ska jobba längre ger hon inte mycket för.

– Kommunalarbetare går i pension vid i genomsnitt 63 år. De kommer att få ännu lägre pension än nu om det krävs att alla ska jobba längre. Det fungerar inte.

Skattesänkningar tror hon heller inte på. De gynnar mest höginkomsttagare; bättre vore att höja pensionsavgifterna, menar hon.

– Jag delar pensionärernas besvikelse. Det här är risken då pensioner blir avhängiga av statsbudgeten, säger han.

Han tycker att pensionssystemet behöver stärkas och att avgiften som betalas in ska höjas. Men det måste ske genom att andra löneavgifter sänks, så att det blir ett nollsummespel, understryker han. Det är ett villkor från SD:s sida.

– Annars skickar man notan till företagarna, säger Oscar Sjöstedt.

Johanna Cederblad/TT