Dykningarna och filmningarna av Estonias vrak gjordes från ett tyskflaggat fartyg. Tyskland är det enda land runt Östersjön som inte förbundit sig till den gemensamma lag om gravfrid som stiftades efter Estonias förlisning. Det har fått stor betydelse i den dom som tingsrätten meddelade på månadsförmiddagen.
Bestämmelserna i lagen bör ”inte tillämpas när gärningen har begåtts ombord på ett utländskt fartyg vars flaggstat inte är en del av den överenskommelse som lagen grundar sig på, även om några av gärningsmännen råkar vara svenska medborgare”, skriver tingsrätten i domen. Det tyska fartyget anses vara tyskt territorium, menar tingsrätten.
Tingsrätten menar också att lagen inte är förenlig med folkrätten, när det gäller Sveriges möjlighet att pröva eventuella brott som skett på inom andra länders territorium.
”Tingsrätten anser dock att Estonialagen i den delen strider mot folkrättens principer om att stater inte kan ta sig jurisdiktion över öppet hav och utöva makt över andra staters fartyg som befinner sig där.”
Vid filmteamets dykning upptäcktes bland annat ett 4 gånger 1,2 meter stort och tidigare okänt hål i höjd med vattenlinjen på styrbord sida av fartyget, en uppgift som presenterades i dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt”.
Tredelat försvar
Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson har medgett att de var på plats och att de genomförde de faktiska dyken med en undervattensrobot. Däremot har deras inställning varit att de inte gjort något brottsligt. En del i deras försvar har handlat om att det här rörde sig om inhämtande av information i journalistiskt syfte. Det argumentet har också bland andra Ulrika Hyllert, ordförande för Svenska Journalistförbundet, fört fram. Men det ger inte tingsrätten mycket för:
”Inte heller anser tingsrätten att den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten innebär någon form av carte blanche att straffritt begå straffbara gärningar.”
Evertsson och Andersson har också menat att de inte förstod att deras handlingar kunde vara brottsliga, eftersom dykningarna gjordes från ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten. Inte heller den förklaringen köper tingsrätten:
”Eftersom de båda kände till innehållet i den svenska Estonialagen och inte fått något felaktigt besked om dess tillämplighet från någon myndighet, utan från produktionsbolag med starka intressen att genomföra en undersökning av Estonias vrak, kan de inte anses ha svävat i någon ursäktlig rättsvillfarelse.”
Prisbelönad dokumentär
Anledningen till undersökningen 2019 har enligt Evertsson varit att det finns bristfällig dokumentation av Estonias skrov efter dykningarna som genomfördes på 90-talet. Männen ingick i ett internationellt filmteam med både svenska, norska och tyska medborgare.
LÄS MER:Grävande journalister sågar nya Estoniadokumentären
LÄS MER:Överlevande positiva till dyk vid Estonia
Lagen som nu prövas utgår från det beslut som Sverige, Finland och Estland enades om 1995, om att göra det olagligt att dyka vid vraket från fartyget som ligger på internationellt vatten. I Sverige infördes därefter ”lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia”.
Rättegången i Göteborgs tingsrätt har uppmärksammats både i Sverige och internationellt, bland journalister, överlevare och anhöriga till dem som omkom i katastrofen. Dokumentärserien efter dykningarna gjorde att Henrik Evertsson i november belönades med Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets avslöjande”.
Det var den 28 september 1994 som passagerarfartyget Estonia förliste på öppet hav på väg till Stockholm från Tallinn. Enligt de officiella siffrorna omkom 852 människor ombord, av dem var 501 svenskar.
LÄS MER:Henrik Evertsson och Linus Andersson inför rätta för brott mot gravfriden vid Estonia
