Linbanan. Skeppsbron. Frihamnen. Projekt på projekt har försenats och fördyrats i Göteborg de senaste åren.
En stor del av kritiken och beskrivningen av varför staden inte tycks få till det har gått ut på att de olika kommunala organisationerna som jobbar med stadsutvecklingen har intressekonflikter, olika utgångspunkter, överlappar och även motarbetar varandra.
Idag finns fyra organisationer som sköter planeringen och byggandet, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden,, park- och naturnämnden och trafiknämnden, och vid varje stort projekt behöver alla vara involverade på olika vis.
– Allt måste stämma ihop, har man det i olika spår blir det väldigt otydligt vem som har greppet, säger kommunalrådet Karin Pleijel (MP).
Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö är en av kritikerna till hur stadsplaneringen i staden fungerat. Han har bland annat sagt att de ansvariga kontoren tittar för snävt, kortsiktigt och motarbetar varandra. Han har beskrivit de fyra kontoren som strutboll, där alla ”ser en liten prick av verkligheten framför sig”.
– Det har varit ett bekymmer. Framförallt riskerar verksamheten att bli väldigt inåtriktad när det sker pajkastningar mellan nämnder och förvaltningar, istället att fokusera på göteborgaren, säger kommunstyrelseordföranden Axel Josefon (M).
Problemet har varit att ingen egentligen håller i taktpinnen, enligt Jonas Attenius.
– Dagens organisation, med många förvaltningar där ingen tydligt håller i taktpinnen, har lett till fördyringar och förseningar av otaliga byggprojekt. Därför är det väldigt positivt att vi nu enats brett om en väg framåt, säger han i ett pressmeddelande.
LÄS MER:Göteborgs stadsarkitekt sågar sin egen arbetsplats: Därför misslyckas stadsplaneringen
Efter kaos och ineffektivitet står det nu klart att den gamla organisationen för stadsplanering skrotas.
På fredagen gjorde politikerna i Göteborg upp brett om den nya organisationen. De Rödgrönrosa partierna (MP, V, Fi), Socialdemokraterna, Demokraterna och Alliansen är med på tåget.
Skrotar nämnderna
– Äntligen, kan man säga, får vi en organisation där vi jobbar i takt. Det här är något MP drivit sedan 2017, säger Karin Pleijel.
Tanken är att man nu ska slippa dubbelarbete och ineffektivitet.
Det betyder att byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, park- och naturnämnden och trafiknämnden upphör. Staden har tidigare beslutat att bolaget Älvstranden Utveckling ska avvecklas.
Istället bildas fyra nya nämnder med tydligare avgränsade uppdrag:
•Nämnd med ansvar för fysisk planering
•Nämnd med ansvar för exploatering
•Nämnd med ansvar för genomförande och förvaltning kopplat till mark
•Nämnd med ansvar för genomförande och förvaltning kopplat till byggnader
Frågan om en omorganisation för effektivare stadsutveckling har pågått länge. Men andra förändringar, som stadsdelsnämndernas slopande, har kommit emellan, och i höstas väcktes frågan till liv igen.
– Vi gör inte detta för att göra oss av med massa personal. Tvärtom handlar det om att underlätta för personalen att göra sitt jobb, bygga bort organisatoriska hinder och samla organisationen för samma syfte, säger Axel Josefson.
LÄS MER:Då kan bygget på Skeppsbron starta
Han säger att man nu kommer att slippa stuprören. Att samarbetet blir betydligt bättre än idag.
– Vi får också en tydlighet gentemot andra kommuner. Det har funnits en kritik mot att det är otydligt vart man ska vända sig, att det kommit olika besked, säger han.
”Stoppa slöseriet”
Martin Wannholt (D) är en av dem som varit mest kritisk till stadens stora projekt, där kostnaderna rusat.
– Nu kan vi äntligen få en vassare samhällsplanering utan stuprör och en bättre skötsel av det gemensamma. Och stoppa slöseriet av göteborgarnas pengar genom minskad byråkrati, dubbelarbete och onödig överbyggnad, säger han.
Stadsarkitekten Björn Siesjö är nöjd över att politikerna nu är överens. Han säger att det ofta har räckt att en av nämnderna inte varit med på tåget för att projekten ska stanna av. Som för planerna vid Frihamnen.
– Om någon förvaltning drar sitt vetokort händer ingenting. Det är ganska mycket som inte händer i staden, som borde hända.
Har du några farhågor inför förändringen?
– Djävulen sitter i detaljerna. Det beror på hur vi får ihop det. Vi får jobba med det nu. Men som grundidé är det väldigt positivt.
Den nya modellen ska vara på plats vid årsskiftet 2022/2023.
