Tio år efter att Aung San Suu Kyi släpptes ur husarresten och kunde ta plats i politiken är hon bortförd. Plötsligt är hon tillbaka som oppositionsledare och manar till folkliga protester mot en oacceptabel utveckling.
Vad har hänt?
Militären är traditionellt mycket stark i Myanmar. Under det senaste decenniet har generalerna tillåtit en viss demokratisering under ett opinionstryck från västvärlden och av ekonomiska skäl, men de har aldrig släppt makten. Aung San Suu Kyi har varit den civila ledaren och ansiktet utåt, men med små möjligheter att minska militärens roll och inflytande till förmån för en demokratiskt vald regering.
Efter framgångar i valet i november anses hon ha blivit för utmanande och ett hot. Aung San Suu Kyi, Myanmars president Win Myint och medlemmar ur regeringen fördes bort från sina hem i huvudstaden Naypyidaw i gryningsräder. Samma öde rönte ministrar på regional nivå i en planerad aktion för att stärka militärens grepp igen. Ett årslångt undantagstillstånd har införts med hänvisning till att det är nödvändigt för stabiliteten. Men det finns egentligen ingen bortre gräns. Det är inget tvivel om vem som styr landet och vem som har förlorat.
LÄS MER:Från junta till folkstyre – och tillbaka
Kom det som en överraskning?
Nej, rykten om att något var på gång har cirkulerat sedan i november och framkallat oro och varningar. Kanske går det också att spåra ett visst samband med presidentvalet i USA. När Donald Trump omedelbart ifrågasatte och underkände valresultat gjorde generalerna detsamma i Myanmar, även där byggde segern för Aung San Suu Kyis parti NLD på fusk, hävdade de med ett beteende som inte är unikt hos pressade auktoritära makthavare.
Aung San Suu Kyi var inte ovetande. När militären hade gått ut i sin egen tv-kanal och meddelat att makten har tagits över av överbefälhavaren Min Aung Hlaing, kom hon med ett förberett budskap: ”Acceptera ingen kupp", hälsade hon på Facebook.
LÄS MER:Omvärlden fördömer militärkuppen i Myanmar
Vad händer nu?
Enligt militären har valkommissionen misslyckats med att lösa stora oriktigheter i det allmänna valet i november 2020. "Andra partier" anklagas för att "skada stabiliteten" i landet. "Situationen måste lösas inom lagens ramar”, deklarerar kuppmakarna. Efter att undantagstillståndet har löpt ut kommer makten att överlämnas till det parti som vinner ett ”fritt och rättvist” val, lovar armén.
Den internationella reaktionen kan vara avgörande. Runt om i världen fördöms kuppen med uppmaningen att återgå till den demokratiska processen. Militären måste respektera rättsstatsprincipen, enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde. Men det är osäkert hur mindre demokratiska grannländer reagerar. Thailand leds också av militärer och Kina, liksom Myanmar anklagat för omfattande övergrepp mot etniska minoriteter, har gjort stora strategiska investeringar i landet.
I de stigande spänningarna blir det intressant att se vad som händer med Aung San Suu Kyi. När hon efter 15 år i husarrest släpptes 2010 hyllades hon som en frihetshjälte. Hon rev barrikaderna för en ny demokratisk era och förebådade slutet för militärjuntan. Hon fick Nobels fredspris.
Fortfarande är hon populär av många i Myanmar. Men hennes anseende i utlandet är allvarligt fläckat av förföljelsen av den muslimska folkgruppen rohingya. Som politisk ledare har hon inte försvarat och gjort tillräckligt för de mest förtryckta och marginaliserade i landet. Hon är åter i opposition, men vågar hon nu äntligen ta klar och entydig ställning även i denna känsliga fråga och återvinna sitt anseende?
LÄS MER:Militärkupp i Myanmar – ledaren Aung San Suu Kyi bortförd
