Polis försöker hålla demonstranter från att tränga in i Kapitolium.
Polis försöker hålla demonstranter från att tränga in i Kapitolium. Bild: Andrew Harnik

Statskupp eller inte, spelar det någon roll?

Statskupp eller inte? I Sverige har delar av debatten börjat handla om vad man egentligen ska kalla händelserna i USA. Björn Werner tycker inte det är rätt tid för semantiska diskussioner.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Dagens samhälle gör det lätt att bete sig som åskådare, snarare än deltagare. Kanske mer än någonsin under pandemins isolering. I våra små, varma lägenheter tittar vi på världen insvepta i blåblekt ljus från miljoner och åter miljoner små skärmar.

LÄS MER:Europas Trump-vänner vacklar efter våldet

Men när historien rullar in över oss, som den förra veckan gjorde när den amerikanska demokratins centrum Kapitolium stormades av högerextrema demonstranter, påhejade av den avgående presidenten, då går det inte längre att förhålla sig på det viset. Var och en måste i ett sånt läge inse att det man gör och säger är en del av historieutvecklingen. I Sverige gäller det inte minst hur händelsen tas emot. Om vi väljer att se allvaret, eller spela ner det.

ANNONS

LÄS MER:Flera utreds efter intrånget på Kapitolium

När stora svenska opinionsbildare som högerns Ivar Arpi gör det senare, när han på twitter argumenterar mot de som kallar det för en statskupp: ”Ingen, absolut ingen kan tro att detta leder till att några arga 20-åriga killar i mjukisbyxor som tar selfies snart tar makten i USA”, då spelar det roll. På samma sätt spelar det roll när vänsterprofilen Ola Söderholm menar att det är ”ett så himla märkligt kuppförsök när kuppmakarna tar sig in i parlamentsbyggnaden men inte vet vad de ska göra. Irrar runt planlöst och tar selfies. Och ledaren för kuppen uppmanar dem att sluta och gå hem”.

Kanske är det en tjurskallig tillbakakaka till dem som redan i november var snabba med att kalla Trumps lagliga försök att begära omräkningar av rösterna för en kupp. Men nu är inte tiden för tjafsigt positionerande. Det handlar verkligen inte bara om en handfull hornklädda lallare på jakt efter en ny bild till Tinder. Mycket tyder på att en hel del av demonstranterna var betydligt mer organiserade än så. 5 är döda. Minst 25 personer ser ut att åtalas för terrorbrott. Det är skräckinjagande.

LÄS MER:Efter kravallerna – Trump erkänner sig besegrad

Liknande anti-demokratiska tendenser finns utbredda också i Europa, och Sverige. I Sverige är ett av riksdagens största partier ett som är sprunget ur fascismen – med företrädare som så sent som i höstas önskade att Donald Trump skulle få Nobels fredspris. Att som stor opinionsbildare lägga sin kraft och energi på att argumentera ordval innebär därför, medvetet eller inte, att tona ner det överhängande hotet mot den liberala demokratin även här. För det viktiga är ju inte vad det kallas (visst går det att kalla händelserna för en revolt eller för den delen det inte så lite ålderdomliga usurpering om man är på det humöret). Det viktiga är vad det är – det hittills yttersta tecknet på att vårt sätt att organisera politisk makt är allvarligt utsatt.

ANNONS

LÄS MER:Stormningen av Kapitolium ska inte tonas ner

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS