Pensionärernas närvaro på internet har ökat mest 2020

Det brukar heta att unga hänger på internet till äldres förtret. Men i år är det tvärtom. Den äldre befolkningens digitala närvaro har ökat mest 2020, enligt en ny rapport om svenskarnas vanor på webben som släpps i dag.
– Den ofrivilliga isoleringen har nog tvingat folk ut på internet, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.

ANNONS
|

Under ett år då allting står på ända kanske det inte är så konstigt att våra digitala vanor påverkas. Pandemin har hindrat oss från att umgås fysiskt vilket gjort att vi vänt oss till olika former av digitala lösningar.

Det är i alla fall något som är tydligt enligt den årliga rapporten ”Svenskarna och internet” som i dag släpps av Internetstiftelsen. 31 procent av internetanvändarna anger att de börjat använda internet i högre utsträckning under pandemin än innan.

– I princip ökar allt, det är väldigt få saker som inte går rakt uppåt. Vi har tvingats tillbringa mer tid på nätet. Och när de som inte varit på internet tidigare plötsligt är det så trissar det upp snittet även om det kanske inte upplevs så, men vi är mer på internet, så är det, säger Måns Jonasson.

ANNONS

LÄS MER:Playahead var fjortisarnas kollektiva paradis

Pensionärer tar stort kliv

Den tydligaste förändringen är att pensionärer och personer i åldrarna 76 år och över nu tagit sig an internet i större mening. Det rör sig bland annat om ett ökat användande av vårdappar, betalmedel som Swish, digitala videochattar, och Instagram, med mera.

– Den åldersgruppen sticker ut i nästan alla punkter. Jag tror att ofrivilligt så har de tvingats hålla sig inne på gott och ont. Det är ju bra att de anammat internet mer nu än tidigare och glädjande för oss, säger Jonasson.

Hade utvecklingen sett likadan ut utan corona?

– Troligtvis inte i den här takten. Det har varit en långsam resa tidigare. Det talas om en chockdigitalisering, och det kan det nog vara för många. Samtidigt ser vi att de yngre känner sig mindre sociala och mer oroliga av sin skärmtid, och man gillar inte distansundervisning till exempel, så det är lite uppochnedvända världen för oss.

En anledning till att den yngre målgruppen inte verkar lika sugna på internet är att de sedan tidigare redan varit helt digitaliserade menar Jonasson.

– När det nu blivit ännu mer så tappades det sista mänskliga mötet och att det nog kan ha fått en negativ effekt.

LÄS MER:Så blev Sverige först i världen på internetcommunitys

Större oro för samlad data

I rapporten kan man också se att allt fler känner av en oro inför att få integriteten kränkt av storföretag på nätet. För flera har även känslan av att vara övervakad vuxit under pandemin.

ANNONS

– Det är en trend som vi sett under en tid, och dels har det nog att göra med att vi är mer på internet, dels tas det också upp mer i media. Allt fler funderar nog i större uträckning på vad all information som samlas in ska användas till, säger Jonasson.

En annan sak som sticker ut i årets rapport är att strömningstjänster för första gången gått om tv. 9 av 10 internetanvändare i åldern 16–45 år använder strömmade videotjänster. Vi lyssnar även mer via digitala plattformar.

Majoritet positiva till hemmajobb

Samtidigt har heltidsarbetet hemifrån mer än tiofaldigats under pandemin, och majoriteten är också nöjda med upplägget.

– När vi frågat vilka vanor som man vill ta med sig efter pandemin svarar många att man ändå vill fortsätta jobba hemifrån i alla fall deltid. Sedan vill äldre exempelvis fortsätta att umgås digitalt eller e-handla mat och medicin. Har man väl provat och upplever att det funkar så kanske man inte vill gå tillbaka, eller så blandar man alternativen.

LÄS MER:Ökat intresse för schack efter Netflixserien The Queen’s Gambit

”Svenskarna och internet 2020”

I den årliga rapporten på 180 sidor analyseras svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället. Bakom analysen står Internetstiftelsen, en oberoende organisation som drivs av en styrelse med experter inom ämnet. Ledamöterna är utsedda av bland annat Svenska Bankföreningen, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Sveriges Konsumenter.

Årets rapport är baserad på två mätningar, en i kvartal 1 (januari till mars) och en i kvartal 3 (mitten av augusti till september). Det är första gången analysen görs med två mätningar, och anledningen är coronavirusets intåg i världen.

För att ta del av hela rapporten, se Internetstiftelsen.se.

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS