Landets kollektivtrafik har fått tre miljarder kronor i coronastöd i år och utlovas ytterligare två miljarder i nästa års budget. Men en sammanställning från SKR och organisationen Svensk kollektivtrafik visar att det inte täcker de stora intäktsbortfall som har uppstått när resenärer väljer bort kollektivtrafiken.
Storstockholms lokaltrafik (SL) räknar med biljettförluster på 3,6 miljarder i år, Västtrafik räknar med runt 1,1 miljarder och Skånetrafiken uppskattar ett tapp på 1,2 miljarder. Men det finns ingen region som inte är drabbad.
– Vi får signalen från hela Sverige, stad som land, att här behövs det pengar till följd av de statliga restriktionerna, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande för Svensk Kollektivtrafik och regionråd i Stockholm.
Dragkamp om resurser
Utöver riktade coronastöd har kommuner och regioner också fått höjda generella statsbidrag. Men SKR:s ordförande Anders Knape (M) framhåller att de generella bidragen till regionerna, som ansvarar för kollektivtrafiken, främst går till den "ordinarie verksamheten", det vill säga vård och omsorg.
– Kollektivtrafiken ligger ju lite vid sidan om, men riskerar nu som en konsekvens av de här stora intäktsbortfallen att konkurrera om resurserna till hälso- och sjukvården. Det är en olycklig konkurrens, säger Knape.
– Jag ser inte att det finns några andra resurser man kan använda sig av, utan det kommer att bli en dragkamp om resurserna.
Kollektivtrafiken har krav på sig att se till att det inte uppstår trängsel och att bussar, tåg och tunnelbana fortsätter att rulla, trots pandemin. Därför är det svårt att möta minskade intäkter med indragna turer.
Full kompensation
SKR anser att regeringens löfte om att kommuner och regioner ska få full täckning för coronarelaterade kostnader också bör gälla kollektivtrafiken, inte enbart vård och omsorg.
– Kostnaderna är i allra högsta grad coronarelaterade, säger Knape.
– Tar staten beslut som innebär kostnader för våra medlemmar, så ska det också finansieras. Här har staten definitivt tagit beslut som slår rätt in i ekonomin för kommuner och regioner.
I höst har resandet ökat något igen, men det är fortfarande långt ifrån normalt, uppger Tamsons. Ska kollektivtrafikbolagen själva åtgärda förlusterna ser han ett antal oönskade saker att välja på.
– Det är att höja biljettpriserna kraftigt, dra ner på turtätheten eller lägga ner linjer helt, skjuta på framtidsinvesteringar eller göra sig av med personal, alltså de bussförare, mekaniker och andra som har ställt upp i den här krisen, säger Tamsons.
Maria Davidsson/TT