Clara och Karolina ger nytt liv åt gamla möbler

Några våningar upp i Paradis-huset, före detta sängfabrik vid Backaplan, finns plats för handfasta mirakel.

En luggsliten fåtölj med upplöst skumgummidyna kan bli som ny, och helt unik.

Men förvandlingen är inget trolleri.

Det krävs bland annat starka nypor, rejält tålamod, kunnande att hantera diverse specialverktyg, nålar modell XXXXL och tre olika symaskiner. Som möbeltapetserare utövar du ett hantverk som både ligger i tiden och hotas.

”Klä om möbler, kan man det?”, ”Gör folk sådant?” är frågor som Clara och Karolina är vana att höra.

– Många blir intresserade när de inser att jag håller på med ett hantverk. En del undrar om man kan livnära sig på det. Och ja, vi gör ju det, säger Clara och Karolina nickar.

Med var sin tapetserarverkstad möter de ofta idén att deras jobb är att måla och sätta upp tapeter. Så är det inte.

– Men jag kan förstå att folk tror det, ler Karolina.

Ser gulligare ut än det är

I en ombonad och välfylld verkstad på hundra kvadrat håller Clara och Karolina oftast till i bortre delen.

På en vidsträckt höj- och sänkbar bordsyta finns plats för bägges aktuella projekt, med respektive verktygsvägg nära,

Här gäller att ta vid där arbetet slutade dagen innan och fortsätta, även om morgonen kan starta med mejl och beräkningar, av tid, material och kostnader.

– Yrket kan se litet gulligare och trevligare ut än det är. Men vårt jobb är inte bara att mysa med tyger, utan innebär mycket slit bakom, intygar Karolina när vi pausar i fika-och tyg-provshörnan, nära entrén.

Här kläs väggarna av möbeltygsexempel för alla smaker – i ull, lin, polyester och trevira, från klassiska 50-talsmönster typ Stig Lindberg till romantiskt blommigt, William Morris, sammet och kretong.

– Typiskt för alla möbeltyger är slitstyrkan som mäts i Martindale, berättar Clara.

Många har tröttnat på slit och släng

Tyg som ska användas i hemmiljö bör ha över 20 000, i offentlig miljö mer än 50 000 Martindale.

Intill står typiska möbler i väntan på förnyelse. Karmfåtöljer och soffor från 60-talet är trendigt att klä om just nu. Även från offentlig sektor kommer allt oftare önskan om att byta tyg och stoppning.

– Allt mer hör vi människor säga att de inte vill bidra till slit och släng, att de vill ta tillvara. Det kanske inte var huvudanledningen förr, säger Karolina.

Allt fler yngre hör av sig hit, men i åldern 50+ blir det oftare affär.

Kanske har äldre bättre ekonomi, större kunskap och mer tid att förfina sina hem när barnen flyttat hemifrån? funderar Clara och Karolina.

Mer än bara lappa och laga

Själva har de inte klätt om en enda möbel hemma än.

– Vi har inte haft tid. Det är som med bagarens barn, skrattar de.

Det tar ju tid att utföra hantverket som krävs. Det rör sig inte om att lappa och laga – utan om att faktiskt byta klädsel och säkra stoppning i bra kvalitet. I gengäld kan en möbel hålla sig fin i minst tio år till – och bli som ny – om den har en bra stomme.

– De som hör av sig hit vill inte slänga soffan som fortfarande är i fint skick, även om tyget är solkigt, intygar Clara.

Det är väntelista hit för den som vill förnya en möbelvän.

Tyvärr väljer få yngre att satsa på hantverket. Men Clara och Karolina hoppas fler ska våga prova i en tid där framtiden borde vara cirkulär ekonomi, där kunskapen om möbler inte får försvinna.

Karolina glömmer aldrig hur hon fem år efter avslutad utbildning, på dåvarande arbetet, svarade i mobilen i smyg och plötsligt fick frågan ”Ska du ha verkstaden? Vill du köpa den?”.

– Först sa jag nej. Men jag ändrade mig. Jag tänkte att jag måste testa. Och det var kul. Jag har inte ångrat mig, ler hon.

Inte alltid billigare att köpa nytt

Bland det svåraste nu är att beräkna hur lång tid arbetet tar. Många har svårt att inse vad som väntar när tyget lyfts av. Underarbetet, när alla klamrar ska bort och det hela plockas isär, slitet för att få stoppning och nytt tyg på plats igen kräver mer än du tror. Inte sällan hörs ”Det blir väl billigare att köpa nytt? ”. Ibland stämmer det, tyvärr.

Men inte alltid.

– Det är inte alltid priset avgör kvaliteten. På nya möbler är det ofta så, men på loppis kan du få kvalitet för 500 kronor. Det är svårt för en lekman att avgöra vad som är kvalitet och inte, enas de.

När kunden frågar ger de ärliga svar och intyga om något är ”En bra möbel” eller ej. Men om något är värt att klä om eller inte handlar också om din egen känsla.

När tapetserarna förverkligat kundens önskan väntar jobbets höjdpunkt.

– Allra bäst är att få se kundens reaktion. Det är härligt, intygar Clara.

Att se resultatet av sitt arbete är tillfredsställande, fyller Karolina i.

– Tyg i sig är inte alltid så kul att se på. Men på en möbel och i sitt sammanhang blir det ett smycke!

Karin Tufvesson