Marika Abrahamsson är utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Partille. ”Vi har oroat oss en längre tid för elever som inte alls går till skolan. Och det vi tyvärr ser i Skolsverige är att det kryper ner i åldrarna.”
Marika Abrahamsson är utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Partille. ”Vi har oroat oss en längre tid för elever som inte alls går till skolan. Och det vi tyvärr ser i Skolsverige är att det kryper ner i åldrarna.” Bild: Pressbild

Hemmasittarna blir allt fler - Partille i nytt projekt för att hitta lösningar

Skolbarn som har så kallad problematisk skolfrånvaro, i vardagstal kallade hemmasittare, är ett fenomen som seglat upp och blivit närmast epidemiskt över hela Sverige. Nu har Partille kommun och Göteborgs universitet inlett ett forskningsprojekt för att öka kunskapen om fenomenet och få bättre verktyg för att hantera det.

ANNONS
|

Elever med en skolfrånvaro på över 15 procent, även kallad problematisk frånvaro, har blivit allt vanligare de senaste fem till tio åren, inte bara i Sverige. Även om fenomenet inte är helt nytt finns det ingen tydlighet för hur man ska arbetar med just dessa frågor och forskningen på området är mycket liten.

På initiativ från lärare i Partille har nu ett tvåårigt forskningsprojekt inletts tillsammans med Göteborgs universitet. Projektledare är de två GU-forskarna Ola Strandler och Martin Harling.

Ola Strandler och Martin Harling är forskare vid Göteborgs universitet och leder forskningsprojektet om problematisk skolfrånvaro.
Ola Strandler och Martin Harling är forskare vid Göteborgs universitet och leder forskningsprojektet om problematisk skolfrånvaro.

– Vi har sedan tidigare ett samarbete med Göteborgs universitet och när en grupp lärare kände att de hade slut på verktyg för att hantera elever med hög frånvaro sökte vi stöd för projektet och fick det, berättar Marika Abrahamsson, utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Partille.

ANNONS

Djupintervjuer med elever

Under två års tid ska forskarna i samarbete med lärare närstudera ett antal utvalda elever och kartlägga hela situationen runt dem. Målet är att hitta en hållbar strategi och få den nödvändiga samverkan mellan alla inblandade parter att fungera.

– Vi har en rimlig bild av orsakerna bakom problematisk skolfrånvaro. Det kan röra sig om allt från elever med någon form av NPF till högpresterande elever som kollapsar av pressen. Svårigheten ligger i hur vi gemensamt kommunicerar och arbetar med problemet, förklarar Martin Harling, en av forskarna i projektet.

Den stora mängden aktörer med elevhälsoteam, föräldrar och ibland även socialtjänst och BUP kan försvåra det viktiga samarbetet. Elevhälsan kan i sig vara organiserad på olika sätt beroende på skola och alla parter kan se problemet på olika sätt och ha olika uppfattningar om vem som ska göra vad och när. Det här skapar problem och fördröjer en lösning om inte alla ”talar samma språk”. Det är den processen forskarna hoppas kunna förbättra med sin studie.

Snabba insatser viktiga

– Forskningen visar att det är viktigt att agera skyndsamt och ha en gemensam ingång i sådana här situationer. Med många aktörer är det stor risk för långa ledtider och det kan vara ogynnsamt för eleven, säger Marika Abrahamsson och fortsätter:

ANNONS

– Att ha hög frånvaro eller inte gå till skolan alls får en väldig påverkan på eleven resten av livet, både kunskapsmässigt och socialt. Därför är det viktigt att snabbt bryta mönstret.

Tyvärr kan den här typen av frånvaro sprida sig inom en klass eller skola, menar Martin Harling, som också har ett likvärdighetsperspektiv på forskningsprojektet.

– Vi vet att klyftorna i Skolsverige ökar och att likvärdigheten försämras, vi undersöker därför det här problemet i den kontexten. Hög frånvaro utgör ytterligare ett hot mot likvärdigheten om den drabbar olika skolor olika hårt.

LÄS MER: Utmaning att hålla elevernas motivation uppe

En del har ju talat om att gymnasieskolans distansundervisning under våren haft en oväntat positiv effekt på närvaron för elever med i vanliga fall hög frånvaro? Kan det vara ett alternativ att fortsätta med?

– Kanske för de elever som har det lite mindre svårt, för dem kan till exempel en robot i klassrummet vara ett steg tillbaka till skolan, men inte för dem som inte kommer till skolan alls och har behov av mycket stöd. Där har eleverna inte gynnats av en undervisning på distans, säger Marika Abrahamsson.

LÄS MER: Beröva inte barn med särskilda behov deras skolgång

ANNONS

Forskningsprojektet ”De osynliga: om problematisk skolfrånvaro och insatser i en lokal kontext”

Projektet är ett så kallat ULF-projekt där ULF står för utveckling, lärande och forskning, vilket innebär att det görs i nära samarbete mellan universitetet och skolan.

De två projektledarna är forskarna Ola Strandler och Martin Harling på institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.

GP satsar på Partille – missa inte det senaste!

Nu kan du få alla våra nyheter och fördjupande reportage om Partille som en liten notis direkt till din telefon.

Klicka på följ-ikonen här intill vid taggen Partille!

Alla artiklar om Partille hittar du även på den nyskapade sidan gp.se/partille.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS