Beredskapsflygplatser infördes 2012. Trafikverket har haft i uppdrag från regeringen att utvärdera systemet, och har nu lagt fram sin rapport.
Det är främst sjukvårdens ambulansflyg och helikoptrar som använder beredskapsfunktionen, bland annat för transporter till universitetssjukhusen.
Även Sjöfartsverkets räddningsinsatser, Kustbevakningen, skogsbrandflyget och polisen använder flygplatserna, som alltså måste vara beredda på att öppna snabbt utanför ordinarie tider.
Men dagens system är inte tillräckligt för att säkerställa det samhällsviktiga flyget, enligt Trafikverket. Man föreslår att fler flygplatser läggs till, att det statliga anslaget ökar och att modellen för finansiering ses över.
Det totala statsanslaget bör höjas till 50 miljoner kronor per år, anser verket. Dagens anslag är knappt tio miljoner.
Utredarna har pekat ut nio nya tänkbara beredskapsflygplatser, dock utan att kontakta de aktörer som är ansvariga på respektive plats. Man vet därför inte om intresse finns på alla nio orterna.
De nio flygplatser som föreslås läggas till är Skavsta i Nyköping, Uppsala, Örebro, Linköping, Jönköping, Karlstad, Mora, Lycksele och Kiruna.
Micke Larsson/TT
Fakta: Beredskapsflygplatser
Har funnits sedan 2012.
Används bland annat av sjukvården, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, polisen och skogsbrandflyget, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för.
Dagens tio beredskapsflygplatser: Arlanda, Landvetter, Malmö, Ronneby, Visby, Sundsvall Timrå, Åre Östersund, Umeå, Luleå, Gällivare.
Alla utom de tre förstnämnda får ersättning från staten för beredskapen.
Nio flygplatser som föreslås läggas till i systemet: Skavsta, Uppsala, Örebro, Linköping, Jönköping, Karlstad, Mora, Lycksele, Kiruna.
Under 2019 gjordes sammanlagt 386 starter eller landningar på de sju flygplatser som får statlig ersättning för beredskapen. Över 90 procent var ambulanstransporter med flyg eller helikopter.
Källa: Trafikverket