Var är Göteborgs publika signaturbyggnader?

I Göteborg byggs staden med snabb avkastning i fokus. När chalmeristernas förslag på “Hyper Buildings” visas upp på Världskulturmuseet är istället publika byggnade som kulturinstitutioner centrala. Här finns att lära.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Götebonk-bonk-bonk-bonk-bonk-bonk-bonk-bonk-bonk-bonkar sig sönder och samman och – Va?! – hör de ens vad de tänker –Vad sa du?! – politikerna och tjänstemännen – Sa du megalomani?! – eller tänker de inte alls när de säger att Göteborgs befolkningsantal ska fördubblas till 2035, växa till 1 750 000 invånare, och att en biljon – en miljon miljoner, 1000 miljarder, 1 000 000 000 000 – ska investeras under samma period, i lägenheter, kontor handel och infrastruktur? Som om guld laxlekte sig uppför Göta älv.

Göteborg – staden man inte längre kan se för alla pål- och lyftkranar. Och till vems glädje? Uppskattar göteborgarna de många storskaliga bygginvesteringarna? Ser de fram emot att njuta resultatet? Inte alls, visar Samhällsbarometern, en årlig opinionsundersökning som genomförs av teknik- och arkitekturkonsulten PE. Göteborg kniper jumboplatsen bland Sveriges tolv största städer, får sämst betyg av alla. ”Bara sju procent av göteborgarna tycker att de kan påverka stadens utveckling.” ”Knappt tre av tio upplever att stadens utformning är modern och nyskapande.”

ANNONS

Jag undrar, om inte staden byggs för göteborgarna, vem byggs den för då?

På Världskulturmuseet visas en utställning fram till den första juli som borde vara obligatorisk för kommunens planerare. Den är sammanställd av Chalmers masterstudenter, en kosmopolitisk skara från elva olika länder, bara sex av 20 är svenskar, som ägnat den senaste terminen åt att rita så kallade Hyper Buildings. Inte för att sådana megastrukturer är det Göteborg behöver, kolossalbyggnader som bildar en stad i staden, kompletta med gator, parker och torg, men för att de så tydligt blottlägger svagheten med Göteborgs elefantiasisplaner: den nästan totala avsaknaden av publika signaturbyggnader.

Arkitektstudenterna har tittat på centralen, evenemangsstråket och Masthuggskajen. Får tjänstemännen som de vill kommer alla tre domineras av det gamla vanliga: kontor, handel och bostäder. För bortsett från den våta drömmen att bygga Sveriges dyraste badhus – i och för sig som kompensation för Valhallabadet som man vill riva – förbises den enskilde göteborgarens behov i samtliga fall. Fokus är genomgående på privata investerare. På snabb avkastning.

Det är en obalans som Chalmers fyra Hyper Buildings vill råda bot på. Samtliga understryker vikten av kulturinstitutioner. Teater, bibliotek, museum, idrottsanläggning och badhus klänger som parasiter på en stomme av lägenheter och kontor. Grundidén är att de privata delarna ska bära de publika, såväl fysiskt som finansiellt. Att ta från de rika och ge till det fattiga. En Robin Hood-filosofi som kräver lite kreativt pusslande från planerarnas sida, men som är en absolut förutsättning om framtidens Göteborg ska bli värt att visats i.

ANNONS

Stadsarkitekt Siesjö skyller bottennoteringen i opinionsundersökningen på 60-talets storskaliga trafikplanering. Men på vilket sätt menar han att staden blir roligare av ännu ett renodlat kontorskluster?

Läs mer av Mark Isitt:

LÄS MER:Mark Isitt: Endast spillror återstår av det historiska Partille

LÄS MER:Huset på Medicinareberget ruskar liv i liket

LÄS MER:Struntar Higab i Gathenhielmska? Självklart inte!

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS