LÄS MER:PO Enquist är död – det är sorgligt att tänka på
"Kapten Nemos bibliotek", 1991
Vi är i barndomens landskap i Västerbotten. Här är morfars gröna hus, bönhuset, rönnen, himlaharpan och dasset. Två gossar blir förväxlade på BB, och ska bytas tillbaka. Allt är svek. Under ytan växer en annan tragedi, om Eeva-Lisa, som födde en fisk. Den slogs in i Norran och bars bort. Magisk närvaro.
"Lewis resa", 2001
Det är blodig maktkamp i tältet, mellan Lewi Pethrus och Sven Lidman. Det gungar och spretar, som om Enquist speglade pingstmötets bråkiga estetik, med avbrott, suckar, moralkakor och snabba psalmbyten. Lewi kommer aldrig att få Franska akademins pris för "bästa utländska roman". Det gör den inte sämre.
"Ett annat liv", 2008
Memoarer brukar vara trista. PO Enquist har ett trumfkort: spriten. Kampen för att hålla flaskan undan välmenande fruar, barn och terapeuter är svart fars på hög nivå. Han flyr i strumplästen ut i snön för att undkomma Minnesotamodellen. Hemskt – roligt. Att författaren blir nykter är bara Guds förtjänst.
